Här är uppgiften som vi började arbeta med i dag. Siffrorna får ni hämta hos mig eller så går ni på scb.se och välger fem yrken som ni vill arbeta med.
Vi kommer att arbeta under lektionen på måndag. Inlämning senast måndagen den 14 dec.
Genus och löner
Anlyser siffrorna nedan genom att:
1. Varför ser siffrorna ut som de gör tror ni? Vad ligger bakom?
2. Vilka är problemen med dessa siffror?
3. Vad kan man göra för att ändra på detta dels på individnivå men även på samhällsnivå.
4. Visa de här siffrorna på något sätt genom ett diagram. Ni kan använda er antingen av stapeldiagram, cirkeldiagram eller något annat slags diagram ni anser är passande. Ha med de viktigaste uppgifterna ni anser är mest relevanta.
fredag 4 december 2009
tisdag 1 december 2009
8:4 Fördjupning Asien
Detta arbete ska vara inlämnat den 22 Januari.
Livsvillkor i Asien
Ni ska utifrån den mall om fackuppsats ni fått i Svenskan nu göra ett arbete om Asiens länder. Ni ska arbeta individuellt.
I detta arbete kommer ni använda stöta på ordet livsvillkor många gånger. Med det menas vilka förutsättningar som en eller en grupp människor (individer) har för att leva sina liv. Vi människor föds inte som blanka papper utan vi påverkas i allra högsta grad av saker (faktorer) som vårt lands historia, ekonomi, miljö, stadsskick, m.m.
Anledningen till att ni ska skriva det här arbetet är att ni ska få en inblick i andra människors livsvillkor i andra delar av vår jord.
Arbetsgång:
1. Välj två länd i Asien ni vill arbeta med. Det kan vara vilka länder som helst men det är bra om de bägge länderna är olika varandra och att det kanske är några länder ni antingen vet en del om redan och / eller ett land som ni är lite nyfikna på.
Exempel på länder kan vara Kina/ Saudiarabien, Japan/ Qatar, Vietnam/ Ryssland, Afganistan/ Taiwan, Kazakstan/ Sydkorea…
2. Ta reda på relevant fakta. Bra böcker hittar ni på biblioteket. Sidor på nätet som ni har tillgång till på ert lokala bibliotek är landguiden.se. Om ni är bra på engelska är CIA:s ”The world factbook” en bra internet sida. En bra källa som finns på skolan är kartboken.
3. Svara sedan på följande frågor:
Grundläggande geografi:
- Vilka naturresurser finns det i länderna?
- Utgör utvinnandet av dessa naturresurser en stor del av de bägge ländernas BNP?
- Vilket klimat är de i de bägge länderna?
- Finns det några kända miljöproblem i länderna?
- Har länderna drabbats ut av några naturkatastrofer?
- Vart bor de flesta i landet? På landsbygden eller i städerna?
Grundläggande historia:
- Berätta lite kort om ländernas historia.
- Finns det några speciella händelser i de bägge länderna som har påverkar länderna mycket i dag? T.ex. kommunisternas maktövertagande i Kina, Vietnam kriget i Vietnam, Koreakriget i Korea…
Grundläggande religion:
- Vilken religioner utövas i de bägge länderna?
- Hur religiösa är man i landet?
- Har religionen en stor betydelse i landet?
Grundläggande samhällsfaktorer:
- Hur gamla blir dom som lever i länderna?
- Jobbar de med industrier eller med jordbruk?
- Vad har de för BNP per capita?
- Finns det stora klassklyftor i landet?
- Finns det mycket slum/kåkstäder i storstäderna?
- Är det stor skillnad mellan killar och tjejers villkor i landet?
- Är landänderna en demokrati eller en diktatur?
Tänk på att texten i era arbeten ska vara i löpande text och inte enbart vara svar på frågorna. Ni behöver inte hålla er exakt till frågorna, tanken är att de ska finnas där som stöd för er så att ni vet vad ni ska ta upp. Det går bra att ta med annan fakta om ni tycker det är relevant.
4. När du har skrivit ihop din text är det dags att göra en analys. Analysen ska krets kring:
- Vad det är som påverkar livsvillkoren för de som bor i de bägge länderna?
- Vad finns det för likheter och skillnader mellan länderna?
Om ni strävar efter högre betyg är det bra om ni i er analys tar upp vad ni tycker att man ska göra i de bägge länderna för att göra länderna bättre att leva i. Det är även mycket bra om ni kan använda er ut av aktuella händelser i er analys.
Mål och betygskriterier
Mål:
För att ert arbete ska bli godkänt måste ni visa på att ni kan göra dessa saker i ert arbete:
- Visa förståelse för hur människors livsvillkor påverkas ut av olika faktorer såsom historiska händelser, religion, ekonomi och miljö.
- Kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information.
- Kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera källorna samt kunna redovisa och dra egna slutsatser.
- Visa på grundläggande kunskaper om minst en religion.
- Kunna jämföra människors livsvillkor i olika länder.
Betygskriterier:
För G se målen.
För VG:
Som G, därutöver:
- Du har använt dig av relevanta källor i ditt arbete som du granskat ur ett kritiskt perspektiv.
- Du visar på att du kan använda dig av den fakta du har tagit fram för att dra egna slutsatser om hur olika faktorer påverkar människors livsvillkor.
- Du visar på relevanta skillnader och likheter mellan länderna.
MVG:
Som VG, därutöver:
- Du för en relevant kritisk diskussion kring dina källor.
- Du har genomtänkta egna åsikter som du argumenterar för med hjälp av fakta och eventuellt egna exempel.
- Du visar att du väl förstår hur människor livsvillkor påverkas av vilket land man är född i.
- Du kan sätta enskild fakta i ett större globalt perspektiv.
Bedömningsmall SO
Namn:
Mitt arbete har handlat om:
Källor:
Har du använt dig av relevanta källor? Har du reflekterat över dem och haft ett kritiskt förhållningssätt? Är källförteckningen korrekt utförd? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer:
Fakta:
Är din fakta relevant? Är den presenterad på ett bra, lätt försåtligt sätt? Är det tydligt att du bearbetat faktan och skrivit om den med dina egna ord? Har du med allting som du skulle ha med? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer
Analys:
Är din analys genomtänkt? Har du visat att du kan dra egna slutsatser och kommit med egna förslag på förbättringar? Har du kunnat argumentera med hjälp av fakta? Har du kunnat exemplifiera dina egna åsikter genom aktuella händelser eller egna upplevelser? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer
Du anser att de kunskaper jag visat på under detta arbete motsvarar betyget:
Jag som lärare anser att de kunskaper du visat på i detta arbete motsvarar betyget:
Livsvillkor i Asien
Ni ska utifrån den mall om fackuppsats ni fått i Svenskan nu göra ett arbete om Asiens länder. Ni ska arbeta individuellt.
I detta arbete kommer ni använda stöta på ordet livsvillkor många gånger. Med det menas vilka förutsättningar som en eller en grupp människor (individer) har för att leva sina liv. Vi människor föds inte som blanka papper utan vi påverkas i allra högsta grad av saker (faktorer) som vårt lands historia, ekonomi, miljö, stadsskick, m.m.
Anledningen till att ni ska skriva det här arbetet är att ni ska få en inblick i andra människors livsvillkor i andra delar av vår jord.
Arbetsgång:
1. Välj två länd i Asien ni vill arbeta med. Det kan vara vilka länder som helst men det är bra om de bägge länderna är olika varandra och att det kanske är några länder ni antingen vet en del om redan och / eller ett land som ni är lite nyfikna på.
Exempel på länder kan vara Kina/ Saudiarabien, Japan/ Qatar, Vietnam/ Ryssland, Afganistan/ Taiwan, Kazakstan/ Sydkorea…
2. Ta reda på relevant fakta. Bra böcker hittar ni på biblioteket. Sidor på nätet som ni har tillgång till på ert lokala bibliotek är landguiden.se. Om ni är bra på engelska är CIA:s ”The world factbook” en bra internet sida. En bra källa som finns på skolan är kartboken.
3. Svara sedan på följande frågor:
Grundläggande geografi:
- Vilka naturresurser finns det i länderna?
- Utgör utvinnandet av dessa naturresurser en stor del av de bägge ländernas BNP?
- Vilket klimat är de i de bägge länderna?
- Finns det några kända miljöproblem i länderna?
- Har länderna drabbats ut av några naturkatastrofer?
- Vart bor de flesta i landet? På landsbygden eller i städerna?
Grundläggande historia:
- Berätta lite kort om ländernas historia.
- Finns det några speciella händelser i de bägge länderna som har påverkar länderna mycket i dag? T.ex. kommunisternas maktövertagande i Kina, Vietnam kriget i Vietnam, Koreakriget i Korea…
Grundläggande religion:
- Vilken religioner utövas i de bägge länderna?
- Hur religiösa är man i landet?
- Har religionen en stor betydelse i landet?
Grundläggande samhällsfaktorer:
- Hur gamla blir dom som lever i länderna?
- Jobbar de med industrier eller med jordbruk?
- Vad har de för BNP per capita?
- Finns det stora klassklyftor i landet?
- Finns det mycket slum/kåkstäder i storstäderna?
- Är det stor skillnad mellan killar och tjejers villkor i landet?
- Är landänderna en demokrati eller en diktatur?
Tänk på att texten i era arbeten ska vara i löpande text och inte enbart vara svar på frågorna. Ni behöver inte hålla er exakt till frågorna, tanken är att de ska finnas där som stöd för er så att ni vet vad ni ska ta upp. Det går bra att ta med annan fakta om ni tycker det är relevant.
4. När du har skrivit ihop din text är det dags att göra en analys. Analysen ska krets kring:
- Vad det är som påverkar livsvillkoren för de som bor i de bägge länderna?
- Vad finns det för likheter och skillnader mellan länderna?
Om ni strävar efter högre betyg är det bra om ni i er analys tar upp vad ni tycker att man ska göra i de bägge länderna för att göra länderna bättre att leva i. Det är även mycket bra om ni kan använda er ut av aktuella händelser i er analys.
Mål och betygskriterier
Mål:
För att ert arbete ska bli godkänt måste ni visa på att ni kan göra dessa saker i ert arbete:
- Visa förståelse för hur människors livsvillkor påverkas ut av olika faktorer såsom historiska händelser, religion, ekonomi och miljö.
- Kunna beskriva, jämföra, analysera och presentera områden och förhållanden genom att arbeta med geografisk information.
- Kunna ur ett samhällsperspektiv söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera källorna samt kunna redovisa och dra egna slutsatser.
- Visa på grundläggande kunskaper om minst en religion.
- Kunna jämföra människors livsvillkor i olika länder.
Betygskriterier:
För G se målen.
För VG:
Som G, därutöver:
- Du har använt dig av relevanta källor i ditt arbete som du granskat ur ett kritiskt perspektiv.
- Du visar på att du kan använda dig av den fakta du har tagit fram för att dra egna slutsatser om hur olika faktorer påverkar människors livsvillkor.
- Du visar på relevanta skillnader och likheter mellan länderna.
MVG:
Som VG, därutöver:
- Du för en relevant kritisk diskussion kring dina källor.
- Du har genomtänkta egna åsikter som du argumenterar för med hjälp av fakta och eventuellt egna exempel.
- Du visar att du väl förstår hur människor livsvillkor påverkas av vilket land man är född i.
- Du kan sätta enskild fakta i ett större globalt perspektiv.
Bedömningsmall SO
Namn:
Mitt arbete har handlat om:
Källor:
Har du använt dig av relevanta källor? Har du reflekterat över dem och haft ett kritiskt förhållningssätt? Är källförteckningen korrekt utförd? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer:
Fakta:
Är din fakta relevant? Är den presenterad på ett bra, lätt försåtligt sätt? Är det tydligt att du bearbetat faktan och skrivit om den med dina egna ord? Har du med allting som du skulle ha med? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer
Analys:
Är din analys genomtänkt? Har du visat att du kan dra egna slutsatser och kommit med egna förslag på förbättringar? Har du kunnat argumentera med hjälp av fakta? Har du kunnat exemplifiera dina egna åsikter genom aktuella händelser eller egna upplevelser? Var det något som var svårt med denna del?
Dina tankar och idéer:
Lärarens tankar och idéer
Du anser att de kunskaper jag visat på under detta arbete motsvarar betyget:
Jag som lärare anser att de kunskaper du visat på i detta arbete motsvarar betyget:
söndag 29 november 2009
9:4 Genus
Hur ska man vara som kvinna? Hur ska man vara som man?
Vilka rättigheter ska kvinnor och män ha? Vilka möjligheter finns det till jämlikhet i vårt samhälle mellan kvinnor och män?
Historia:
1845 infördes fri arvsrätt för män och kvinnor.
1884 blir ogifta kvinnor över 21 år myndiga.
1901 får kvinnor rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid barnafödande.
1919 beslutade riksdagen att man skulle inför kvinnlig rösträtt i Sverige. Det första allmänna valet genomfördes 1921 då några få kvinnor även kom in i riksdagen.
1920 upphörde männen i ett äktenskap att vara sina fruars målsman.
1939 kan inte arbetade kvinnor avskedas p.g.a. giftermål eller havandeskap.
1947 ingick en kvinna för första gången i regeringen. Karin Kock
Det skulle dock dröja många år innan kvinnorna fick samma villkor som männen i praktiken i samhället. Under flera decennier var de enskilda kvinnornas möjligheter få. De självklara livsvalen för kvinnorna var att gifta sig, skaffa barn och ta hand om hemmet.
Kvinnor i politiken ägnade sig i första hand åt typiska kvinnofrågor som röde hem, barn, hälsovård, skolan, m.m.
1965 blir det olagligt med våldtäkt inom äktenskapet.
Det var först under 1970-talet som saker och ting började hända på riktigt.
1971 upphörde sambeskattningen mellan makar. Sambeskattningen hade inneburit att kvinnans och mannens inkomster lades ihop i deklarationen vilket gjorde att större delen ut av kvinnans lön skattades bort. Det var innan 1971 därför inte särskilt lönsamt för frun att arbeta.
1974 infördes fri abort vilket gjorde att kvinnorna kunde välja om de ville bli mammor eller inte. I samma veva kom även p-pillret vilket frigjorde den kvinnliga sexualiteten, kvinnor kunde nu ha sex när de ville utan att behöva bekymra sig för att bli med barn och därmed bli en skamfylld ogift mor. Vilket hade varit vanligt innan.
Staten underlättade under 70-tlaet även för de mödrar som ville arbeta genom att bygga flera dagisplatser.
En konsekvens av denna konkreta frigörelse för kvinnorna var att skilsmässor talen ökade med 200 % mellan 1955 och 1974.
Alla dessa reformer genomfördes i en tid då vi hade en sällan skådad högkonjunktur i Sverige och välfärdssamhället stod på topp. Det fanns jobb, boende och trygghet åt alla.
Under 1970-talet försvann med andra ord de sista formella hindren för kvinnor och män att bli jämlika i samhället. Dock försvinner inte årtusenden av förtryck på några få decennier…
Vilka rättigheter ska kvinnor och män ha? Vilka möjligheter finns det till jämlikhet i vårt samhälle mellan kvinnor och män?
Historia:
1845 infördes fri arvsrätt för män och kvinnor.
1884 blir ogifta kvinnor över 21 år myndiga.
1901 får kvinnor rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid barnafödande.
1919 beslutade riksdagen att man skulle inför kvinnlig rösträtt i Sverige. Det första allmänna valet genomfördes 1921 då några få kvinnor även kom in i riksdagen.
1920 upphörde männen i ett äktenskap att vara sina fruars målsman.
1939 kan inte arbetade kvinnor avskedas p.g.a. giftermål eller havandeskap.
1947 ingick en kvinna för första gången i regeringen. Karin Kock
Det skulle dock dröja många år innan kvinnorna fick samma villkor som männen i praktiken i samhället. Under flera decennier var de enskilda kvinnornas möjligheter få. De självklara livsvalen för kvinnorna var att gifta sig, skaffa barn och ta hand om hemmet.
Kvinnor i politiken ägnade sig i första hand åt typiska kvinnofrågor som röde hem, barn, hälsovård, skolan, m.m.
1965 blir det olagligt med våldtäkt inom äktenskapet.
Det var först under 1970-talet som saker och ting började hända på riktigt.
1971 upphörde sambeskattningen mellan makar. Sambeskattningen hade inneburit att kvinnans och mannens inkomster lades ihop i deklarationen vilket gjorde att större delen ut av kvinnans lön skattades bort. Det var innan 1971 därför inte särskilt lönsamt för frun att arbeta.
1974 infördes fri abort vilket gjorde att kvinnorna kunde välja om de ville bli mammor eller inte. I samma veva kom även p-pillret vilket frigjorde den kvinnliga sexualiteten, kvinnor kunde nu ha sex när de ville utan att behöva bekymra sig för att bli med barn och därmed bli en skamfylld ogift mor. Vilket hade varit vanligt innan.
Staten underlättade under 70-tlaet även för de mödrar som ville arbeta genom att bygga flera dagisplatser.
En konsekvens av denna konkreta frigörelse för kvinnorna var att skilsmässor talen ökade med 200 % mellan 1955 och 1974.
Alla dessa reformer genomfördes i en tid då vi hade en sällan skådad högkonjunktur i Sverige och välfärdssamhället stod på topp. Det fanns jobb, boende och trygghet åt alla.
Under 1970-talet försvann med andra ord de sista formella hindren för kvinnor och män att bli jämlika i samhället. Dock försvinner inte årtusenden av förtryck på några få decennier…
måndag 23 november 2009
Kunskapsmål med momentet klss, kön och etnicitet; 9:4
Under arbetet med det här momentet är målen, d.v.s. det ni ska lära er följande:
· Kunna reflektera över människors livsvillkor och hur dessa skiftar utifrån klass, kön och genus.
· Utveckla kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer.
· Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika typer av källor och opinionsbildare, samt kunna redovisa ett relevant resultat.
Vi kommer att arbeta med detta under genomgångar under lektionerna samt genom en egen genomförd undersökning som ni kommer kunna göra i par eller enskilt.
· Kunna reflektera över människors livsvillkor och hur dessa skiftar utifrån klass, kön och genus.
· Utveckla kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer.
· Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika typer av källor och opinionsbildare, samt kunna redovisa ett relevant resultat.
Vi kommer att arbeta med detta under genomgångar under lektionerna samt genom en egen genomförd undersökning som ni kommer kunna göra i par eller enskilt.
Fördjupning klasser
Här är fördjupningsuppgiften för er som strävar efter högre betyg. De tre sista frågorna är MVG frågor.
1. Vilken klass tycker du att du har blivit infödd i?
2. I vilken klass skulle du placera följande kändisar och varför?
Homer Simpson
Fredrik Reinfeldt
Ingvar Kamprad
Jan Guillou
Zlatan Ibrahimovic
Anna Anka
3. Vilken klass vill du tillhöra om du får välja och inte enbart tänker på pengarna? Motivera?
4. Vilka problem ser du med det klassamhälle som vi lever i?
5. Kan man göra något åt de problemen?
1. Vilken klass tycker du att du har blivit infödd i?
2. I vilken klass skulle du placera följande kändisar och varför?
Homer Simpson
Fredrik Reinfeldt
Ingvar Kamprad
Jan Guillou
Zlatan Ibrahimovic
Anna Anka
3. Vilken klass vill du tillhöra om du får välja och inte enbart tänker på pengarna? Motivera?
4. Vilka problem ser du med det klassamhälle som vi lever i?
5. Kan man göra något åt de problemen?
Klassamhället
Klasser / sociala grupper
I olika perioder i världen har man varit mer eller mindre medveten om samhällsklasserna och de har varit mer eller mindre diskuterade. I Sverige i dag är det inte så vanligt att man diskuterar klasser, ändock finns dom där.
Vem som tillhör vilken klass är inte lätt att säga. För att avgöra klasstillhörighet kan man göra en strikt ekonomisk indelning. Då kallar man det oftare socialgrupper och den som tjänar X antal tusen per år tillhör den socialgruppen och den som tjänar XX mycket tillhör den socialgruppen. När man pratar om klass menar man ofta ett vidare begrepp som menar att det inte enbart är hur mycket pengar man tjänar som avgör vilken klass man tillhör utan att större delen av hur man är, vad man tycker om att göra på fritiden och vilken tidning man läser på morgonen avgörs av vilken klass du tillhör.
Den indelning som följer här nere bygger på det vidare klassbegreppet. Detta är dock enbart grova generaliseringar. I verkligheten är det ofta svårare att avgöra vem som tillhör vilken klass och på vilket sätt detta visar sig.
Överklassen/ socialgrupp 1:
Den rikaste tiondelen i vårt samhälle. Förr i tiden var detta adeln som hade i princip all makt i samhället och som styrde över alla ekonomiska tillgångar. I dag har överklassen fått lämna ifrån sig sin politiska makt i samhället men den har i stor utsträckning behållit sin ekonomiska makt. Det är överklassen som äger och styr över de stora svenska företagen. Överklassen i dag behöver inte nödvändigtvis komma från adliga familjer utan man kan även komma från rika handelsfamiljer som ägt företag i många generationer.
Överklassen brukar inte tycka om att skryta om sina tillgångar utan man kör gamla bilar och man köper kläder av mycket god kvalité som man använder till de går sönder (Barbour är ett klassiskt överklass märke). Sin hem har man ofta översvällande med porträtt av sina förfäder och antikviteter.
Mycket finkultur konsumeras av tradition av överklassen. Man går och tittar på opera, lyssnar på klassiks musik och går på konstgallerior.
Överklassen håller sig mycket för sig själva och tyr sig till varandra vilket gör att den ofta inte syns och hörs särskilt mycket. Ofta bor de i samma rika områden i storstäderna. Det finns även en hel del adelsfamiljer som fortfarande bor i slott i södra Sverige.
Utbildningen är mycket viktig för överklassen. I Sverige finns det ett fåtal överklass privatskolor som t.ex. Lundsbergs internat där de flesta elever har sina förfäders porträtt upphängda på väggarna. Alla inom överklassen måste läsa på universitetet och då reser man ofta utomlands för att göra det till prestige universiteten i USA eller England, i Sverige fungerar juristprogrammet på Uppsala universitet eller Handelshögskolan i Stockholm relativt väl.
Fritiden ägnas år klassiska överklassporter som segling, tennis och golf.
Medelklassen/ Socialgrupp 2:
Detta är den största klassen i Sverige. Ur ett historiskt perspektiv är det den ”nyaste” klassen. Av tradition var det handelsmännen inne i städerna som man sade tillhörde medelklassen. Allt eftersom folk i allmänhet har fått det bättre, fler har haft råd att gå på universitet och fler arbete har blivit mer välbetalda har även medelklassen växt.
Det är svårt att prata om medelklassen som en och samma grupp utan det är lättare att dela upp den i tre delar. Överklassen är rika men tillhör inte överklassen eftersom de inte kan de kulturella koderna för att tillhöra dem. Den rika medelklassen köper en Ferrari och skryter med den och åker på schoping resor till New York för att köpa de senaste lyxmärkerna. Den undre medelklassen har det många gånger svårt ekonomsikt men har ett kulturellt kapital, de har lästa på universitet och läser Dagens Nyheter på morgonen.
Medelklassen ärver ofta sitt eget boende i form av en villa eller bostadsrätt.
Kulturellt är det medelklassen som bestämmer i Sverige. Det är medelklassen som skriver böckerna vi läser, det är de som är journalister och skriver i alla tidningar vi läser och det är medelklassen som jobbar med TV.
Utbildning är viktigt i större delen av medelklassen, man försöker uppmuntra sina barn att studera vidare efter gymnasiet. Sedan finns även en grupp i medelklassen som är ”sin egen lyckas smed” och ofta kommit upp sig här i världen genom egna företag, i den gruppen brukar inte utbildning vara lika viktigt.
Arbetarklassen/Socialgrupp 3:
Förr i tiden motsvarade arbetarklassen den absolut större delen av befolkningen. I dag kan man säga att arbetarklassen är den näst största klassen.
Arbetarklassen äger oftast inte sin egen bostad utan bor i hyresrätter. Liksom överklassen så bor arbetarklassen ofta i samma områden i Stockholmsområdet.
Liksom medelklassen så finns det en arbetarklass som har det bättre och en del som har det sämre.
I denna klass är inte utbildning alls lika viktigt. Barn uppfostras i en miljö där man inte uppmuntrar barnen till högre studier eftersom föräldrarna har klarat sig bra utan att studera vidare i världen.
Det är denna grupp som har minst att säga till om i samhället eftersom den varken har den politiska eller ekonomiska makten. Det är sällan man bjuder in arbetare som får komma till en TV studie och berätta om vad de tycker och tänker.
Det är även denna grupp som har de sämsta hälsotalen i samhället. En arbetare har mycket större procentuell risk att drabbas av både psykiska och fysiska sjukdomar. Det är ofta arbetarklassen som drabbas väldigt hårt av arbetslöshet under en lågkonjunktur.
Kultur är av tradition inte så viktig inom arbetarklassen. I stället tillbringar man fritiden genom att t.ex. spela fotboll, en sport som fortfarande är billig att utöva.
Av tradition har mycket av den bästa musiken kommit från arbetarklassen. De stora rockgrupperna som Beatles och Rolling Stones kommer från arbetarområden i England. På senare år har HipHopen framför allt kommit fram från arbetarområdena, från börja i USA (Grandmaster flach) och har senare spridit sig över världen och blivit en röst för de socialt utsatta (Latin Kings t.ex. i Sverige).
Klasslösa/ socialgrupp 4:
Hit hör alla de som är socialt utslagna som hemlösa, narkomaner, gravt psykiskt sjuka, alkoholister… För femton år sedan fanns det knappt några av denna grupp i Sverige. På 80-talet i Stockholm såg man varken uteliggare eller tiggare. I dag uppskattar man att det finns ca. 5000 hemlösa bara i Stockholm.
Social reproduktion:
De flesta människor dör i den klass man är född in i.
Många gör dock även en s.k. klassresa antingen uppåt eller nedåt. Många är historierna om pojken som föddes i ett arbetarhem utan böcker som växte upp och blev professor eller den övre medelklass tjejen som inte orkade leva upp till medelklass idealen och kom att tillhöra arbetarklassens ofta mer avslappande ideal.
I olika perioder i världen har man varit mer eller mindre medveten om samhällsklasserna och de har varit mer eller mindre diskuterade. I Sverige i dag är det inte så vanligt att man diskuterar klasser, ändock finns dom där.
Vem som tillhör vilken klass är inte lätt att säga. För att avgöra klasstillhörighet kan man göra en strikt ekonomisk indelning. Då kallar man det oftare socialgrupper och den som tjänar X antal tusen per år tillhör den socialgruppen och den som tjänar XX mycket tillhör den socialgruppen. När man pratar om klass menar man ofta ett vidare begrepp som menar att det inte enbart är hur mycket pengar man tjänar som avgör vilken klass man tillhör utan att större delen av hur man är, vad man tycker om att göra på fritiden och vilken tidning man läser på morgonen avgörs av vilken klass du tillhör.
Den indelning som följer här nere bygger på det vidare klassbegreppet. Detta är dock enbart grova generaliseringar. I verkligheten är det ofta svårare att avgöra vem som tillhör vilken klass och på vilket sätt detta visar sig.
Överklassen/ socialgrupp 1:
Den rikaste tiondelen i vårt samhälle. Förr i tiden var detta adeln som hade i princip all makt i samhället och som styrde över alla ekonomiska tillgångar. I dag har överklassen fått lämna ifrån sig sin politiska makt i samhället men den har i stor utsträckning behållit sin ekonomiska makt. Det är överklassen som äger och styr över de stora svenska företagen. Överklassen i dag behöver inte nödvändigtvis komma från adliga familjer utan man kan även komma från rika handelsfamiljer som ägt företag i många generationer.
Överklassen brukar inte tycka om att skryta om sina tillgångar utan man kör gamla bilar och man köper kläder av mycket god kvalité som man använder till de går sönder (Barbour är ett klassiskt överklass märke). Sin hem har man ofta översvällande med porträtt av sina förfäder och antikviteter.
Mycket finkultur konsumeras av tradition av överklassen. Man går och tittar på opera, lyssnar på klassiks musik och går på konstgallerior.
Överklassen håller sig mycket för sig själva och tyr sig till varandra vilket gör att den ofta inte syns och hörs särskilt mycket. Ofta bor de i samma rika områden i storstäderna. Det finns även en hel del adelsfamiljer som fortfarande bor i slott i södra Sverige.
Utbildningen är mycket viktig för överklassen. I Sverige finns det ett fåtal överklass privatskolor som t.ex. Lundsbergs internat där de flesta elever har sina förfäders porträtt upphängda på väggarna. Alla inom överklassen måste läsa på universitetet och då reser man ofta utomlands för att göra det till prestige universiteten i USA eller England, i Sverige fungerar juristprogrammet på Uppsala universitet eller Handelshögskolan i Stockholm relativt väl.
Fritiden ägnas år klassiska överklassporter som segling, tennis och golf.
Medelklassen/ Socialgrupp 2:
Detta är den största klassen i Sverige. Ur ett historiskt perspektiv är det den ”nyaste” klassen. Av tradition var det handelsmännen inne i städerna som man sade tillhörde medelklassen. Allt eftersom folk i allmänhet har fått det bättre, fler har haft råd att gå på universitet och fler arbete har blivit mer välbetalda har även medelklassen växt.
Det är svårt att prata om medelklassen som en och samma grupp utan det är lättare att dela upp den i tre delar. Överklassen är rika men tillhör inte överklassen eftersom de inte kan de kulturella koderna för att tillhöra dem. Den rika medelklassen köper en Ferrari och skryter med den och åker på schoping resor till New York för att köpa de senaste lyxmärkerna. Den undre medelklassen har det många gånger svårt ekonomsikt men har ett kulturellt kapital, de har lästa på universitet och läser Dagens Nyheter på morgonen.
Medelklassen ärver ofta sitt eget boende i form av en villa eller bostadsrätt.
Kulturellt är det medelklassen som bestämmer i Sverige. Det är medelklassen som skriver böckerna vi läser, det är de som är journalister och skriver i alla tidningar vi läser och det är medelklassen som jobbar med TV.
Utbildning är viktigt i större delen av medelklassen, man försöker uppmuntra sina barn att studera vidare efter gymnasiet. Sedan finns även en grupp i medelklassen som är ”sin egen lyckas smed” och ofta kommit upp sig här i världen genom egna företag, i den gruppen brukar inte utbildning vara lika viktigt.
Arbetarklassen/Socialgrupp 3:
Förr i tiden motsvarade arbetarklassen den absolut större delen av befolkningen. I dag kan man säga att arbetarklassen är den näst största klassen.
Arbetarklassen äger oftast inte sin egen bostad utan bor i hyresrätter. Liksom överklassen så bor arbetarklassen ofta i samma områden i Stockholmsområdet.
Liksom medelklassen så finns det en arbetarklass som har det bättre och en del som har det sämre.
I denna klass är inte utbildning alls lika viktigt. Barn uppfostras i en miljö där man inte uppmuntrar barnen till högre studier eftersom föräldrarna har klarat sig bra utan att studera vidare i världen.
Det är denna grupp som har minst att säga till om i samhället eftersom den varken har den politiska eller ekonomiska makten. Det är sällan man bjuder in arbetare som får komma till en TV studie och berätta om vad de tycker och tänker.
Det är även denna grupp som har de sämsta hälsotalen i samhället. En arbetare har mycket större procentuell risk att drabbas av både psykiska och fysiska sjukdomar. Det är ofta arbetarklassen som drabbas väldigt hårt av arbetslöshet under en lågkonjunktur.
Kultur är av tradition inte så viktig inom arbetarklassen. I stället tillbringar man fritiden genom att t.ex. spela fotboll, en sport som fortfarande är billig att utöva.
Av tradition har mycket av den bästa musiken kommit från arbetarklassen. De stora rockgrupperna som Beatles och Rolling Stones kommer från arbetarområden i England. På senare år har HipHopen framför allt kommit fram från arbetarområdena, från börja i USA (Grandmaster flach) och har senare spridit sig över världen och blivit en röst för de socialt utsatta (Latin Kings t.ex. i Sverige).
Klasslösa/ socialgrupp 4:
Hit hör alla de som är socialt utslagna som hemlösa, narkomaner, gravt psykiskt sjuka, alkoholister… För femton år sedan fanns det knappt några av denna grupp i Sverige. På 80-talet i Stockholm såg man varken uteliggare eller tiggare. I dag uppskattar man att det finns ca. 5000 hemlösa bara i Stockholm.
Social reproduktion:
De flesta människor dör i den klass man är född in i.
Många gör dock även en s.k. klassresa antingen uppåt eller nedåt. Många är historierna om pojken som föddes i ett arbetarhem utan böcker som växte upp och blev professor eller den övre medelklass tjejen som inte orkade leva upp till medelklass idealen och kom att tillhöra arbetarklassens ofta mer avslappande ideal.
onsdag 18 november 2009
SO läxa 9:4
TV bingo
Jag heter:
Hitta följande personer i TV och svara på följande:
1. En vit kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
2. En svart kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
3. En vit man med mycket makt.
Vad hette han?
Vart såg du henne/honom?
4. En latinamerikans man med mycket makt i världen
Vad hette han?
Vart såg du henne/honom?
5. En asiatisk kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
6. Ett par som består ut av en svart och en vit person.
Vad hette dom?
Vart såg du henne/honom?
7. En svensk invandrare med makt.
Vad hette hon/han?
Vart såg du henne/honom?
8. En latinamerikan som har ett mer avancerat arbete.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
9. Två tjocka kvinnor i olika TV serier.
Vad hette dom?
Vart såg du dem?
10. En person från arbetarklassen som berättar vad dom tycker och tänker i en viktig fråga.
Vad hette hon/han?
Vart såg du henne/honom?
11. Ett äktenskap i Sverige där den ena är invandrare och den andra svensk.
Vad hette dom?
Vart såg du henne/honom?
Frågor:
Vilka tre var lättast att hitta?
Varför var det så tror du?
Vilka tre var svårast?
Varför var det så tror du?
Tror du att det skulle göra någon skillnad på vår syn på t.ex. svarta kvinnor om vi såg flera i maktpositioner på t.ex. TV.
Jag heter:
Hitta följande personer i TV och svara på följande:
1. En vit kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
2. En svart kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
3. En vit man med mycket makt.
Vad hette han?
Vart såg du henne/honom?
4. En latinamerikans man med mycket makt i världen
Vad hette han?
Vart såg du henne/honom?
5. En asiatisk kvinna med mycket makt.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
6. Ett par som består ut av en svart och en vit person.
Vad hette dom?
Vart såg du henne/honom?
7. En svensk invandrare med makt.
Vad hette hon/han?
Vart såg du henne/honom?
8. En latinamerikan som har ett mer avancerat arbete.
Vad hette hon?
Vart såg du henne/honom?
9. Två tjocka kvinnor i olika TV serier.
Vad hette dom?
Vart såg du dem?
10. En person från arbetarklassen som berättar vad dom tycker och tänker i en viktig fråga.
Vad hette hon/han?
Vart såg du henne/honom?
11. Ett äktenskap i Sverige där den ena är invandrare och den andra svensk.
Vad hette dom?
Vart såg du henne/honom?
Frågor:
Vilka tre var lättast att hitta?
Varför var det så tror du?
Vilka tre var svårast?
Varför var det så tror du?
Tror du att det skulle göra någon skillnad på vår syn på t.ex. svarta kvinnor om vi såg flera i maktpositioner på t.ex. TV.
Drömmen om det jämlika Sverige
Hej!
Nu har vi kommit igång med ett nytt tema i SO för 9:4 som heter drömmen om det jämliga Sverige. Det handlar om klass, kön och etnicitet.
Vi kommer även att arbeta med olika typer av källor och alla kommer göra en egen undersökning antingen i intervjuv form, enkät eller observationsstudie.
Första uppgiften fick alla i måndags och läxan ska vara klar på måndag.
Nu har vi kommit igång med ett nytt tema i SO för 9:4 som heter drömmen om det jämliga Sverige. Det handlar om klass, kön och etnicitet.
Vi kommer även att arbeta med olika typer av källor och alla kommer göra en egen undersökning antingen i intervjuv form, enkät eller observationsstudie.
Första uppgiften fick alla i måndags och läxan ska vara klar på måndag.
onsdag 11 november 2009
Asien i sifror
Hej!
Här är uppgifterna som vi arbetade med i dag onsdag. De ska göras och lämnas in.
Vi/jag heter:
Gå in på gapminder.org.
Klicka sedan på gapminder world som är i det högra fältet.
Bekanta er lite med sidan.
Vi kommer i dag arbeta mycket med rutan längst ned till vänster där det står Size och sedan population, total. Rutan där det står popultaion total kan man trycka på och ändra uppgifter på.
En annan sak man kan göra för att få fram fakta är att längst upp till höger ändra från chart till map. Ni kommer då se en karta över världen i stället.
Ta sedan reda på följande med hjälp av gapminder:
Vilket land i Asien har högst BNP och hur mycket är den på?
Vilket land i Asien har lägst BNP och hur mycket är den på?
Gör en top fem lista över de mest folkrikaste länderna i Asien?
Vilket land har högst barndödlighet på 1000 födda barn?
Hur länge förväntas man leva om man bor i:
Kina:
Afghanistan:
Indien:
Japan:
Iran:
Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för ett lands medellivslängd?
I vilka tre länder har det dött mest människor i jordbävningar sedan 1980?
I vilka tre länder har flest dött i tsunami sedan 1995?
Hur många procent av arbetskraften är kvinnor i:
Kina
Indien
Pakistan
Japan
Qatar
Hur gammal är kvinnorna när de gifter sig för fösta gången i:
Nepal
Japan
Irak
Afganistan
Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för när kvinnor gifter dig för fösta gången i ett land?
Extra uppgift om ni hinner med:
Välj ett land i Aisen, t.ex. Bangaldech och få fram så mycket fakta som möjligt om det med hjälp av mindgap.
Här är uppgifterna som vi arbetade med i dag onsdag. De ska göras och lämnas in.
Vi/jag heter:
Gå in på gapminder.org.
Klicka sedan på gapminder world som är i det högra fältet.
Bekanta er lite med sidan.
Vi kommer i dag arbeta mycket med rutan längst ned till vänster där det står Size och sedan population, total. Rutan där det står popultaion total kan man trycka på och ändra uppgifter på.
En annan sak man kan göra för att få fram fakta är att längst upp till höger ändra från chart till map. Ni kommer då se en karta över världen i stället.
Ta sedan reda på följande med hjälp av gapminder:
Vilket land i Asien har högst BNP och hur mycket är den på?
Vilket land i Asien har lägst BNP och hur mycket är den på?
Gör en top fem lista över de mest folkrikaste länderna i Asien?
Vilket land har högst barndödlighet på 1000 födda barn?
Hur länge förväntas man leva om man bor i:
Kina:
Afghanistan:
Indien:
Japan:
Iran:
Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för ett lands medellivslängd?
I vilka tre länder har det dött mest människor i jordbävningar sedan 1980?
I vilka tre länder har flest dött i tsunami sedan 1995?
Hur många procent av arbetskraften är kvinnor i:
Kina
Indien
Pakistan
Japan
Qatar
Hur gammal är kvinnorna när de gifter sig för fösta gången i:
Nepal
Japan
Irak
Afganistan
Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för när kvinnor gifter dig för fösta gången i ett land?
Extra uppgift om ni hinner med:
Välj ett land i Aisen, t.ex. Bangaldech och få fram så mycket fakta som möjligt om det med hjälp av mindgap.
torsdag 5 november 2009
söndag 1 november 2009
Mat
http://open2.net/historyandthearts/history/food_int_timeline.html
Cool tidslinje över maten uteckling i främst england.
Cool tidslinje över maten uteckling i främst england.
lördag 31 oktober 2009
Länkar om länder
http://www.regeringen.se/sb/d/2520
Sveriges utrikesdepartament sida med information om Sveriges reltioner till olika länder.
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____25.aspx
Information om olika konflikter i världen.
http://earth.google.es/index.html
Hur coolt som helst bara...
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
Hur mycket fakta som helst om olika länder. På engelska dock...
Sveriges utrikesdepartament sida med information om Sveriges reltioner till olika länder.
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____25.aspx
Information om olika konflikter i världen.
http://earth.google.es/index.html
Hur coolt som helst bara...
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
Hur mycket fakta som helst om olika länder. På engelska dock...
måndag 19 oktober 2009
Bedömning fördjupning i SO arbete om världskrigen
Mål med uppgiften:
Få en djupare förståelse för hur människans livsvillkor har sätt ut under antingen första eller andra världskriget.
Få en djupare förståelse för hur världskrigen förändrade människans livsvillkor.
Bedömning:
För G visar ni att ni har nått de uppställda målen samt att ni har med relevant fakta.
För VG förväntas att ni ha visat på en djupare förståelse för hur människans livsvillkor förändrades på grund av världskrigen. Samt ha en väl genomarbetat fakta.
För MVG förväntas en god insikt i människans livsvillkor samt kunna ge en mycket god bild av hur samhället såg ut under den period ni har valt.
Få en djupare förståelse för hur människans livsvillkor har sätt ut under antingen första eller andra världskriget.
Få en djupare förståelse för hur världskrigen förändrade människans livsvillkor.
Bedömning:
För G visar ni att ni har nått de uppställda målen samt att ni har med relevant fakta.
För VG förväntas att ni ha visat på en djupare förståelse för hur människans livsvillkor förändrades på grund av världskrigen. Samt ha en väl genomarbetat fakta.
För MVG förväntas en god insikt i människans livsvillkor samt kunna ge en mycket god bild av hur samhället såg ut under den period ni har valt.
måndag 12 oktober 2009
Vikarie
Hej på er!
Jag kommer att vara borta tisdag och onsdag den här veckan. Ni kommer att ha vikarie alla lektioner. Jag hoppas att ni vet vad det är ni ska göra och tar ansvar för att utnytja tiden väl.
/Alexandra
Jag kommer att vara borta tisdag och onsdag den här veckan. Ni kommer att ha vikarie alla lektioner. Jag hoppas att ni vet vad det är ni ska göra och tar ansvar för att utnytja tiden väl.
/Alexandra
Fördjupning
I dag har vi börjat med fördjupningarna. Ni ska hitta fakta om det ämne de ska skriva om och sedan välja vilken texttyp; novell, insändare, intervjuv, eller artikel. Ett utkast ska vara klart den 21:a oktober. Ni ska sedan byta tesxter med varadra för att ge feedback till varandra.
Hela uppgiften ska vara klart 6:e november
I uppgiften kommer ni få betyg i både svenska och SO.
Bra länk om förintelsen:
http://www.levandehistoria.se/
Hela uppgiften ska vara klart 6:e november
I uppgiften kommer ni få betyg i både svenska och SO.
Bra länk om förintelsen:
http://www.levandehistoria.se/
8:4
Lektionen den 12:e.
I dag har de som klarade provet arbetat med fördjupningsuppgiften. Den kommer ni kunna få högre betyg i. De som inte klarade provet har gjort en brochyr.
Omprovet kommer att vara måndagen den 19:e. Fördjupningen ska vara klar då men de kommer få tid att arbeta med den när de andra gör provet.
I dag har de som klarade provet arbetat med fördjupningsuppgiften. Den kommer ni kunna få högre betyg i. De som inte klarade provet har gjort en brochyr.
Omprovet kommer att vara måndagen den 19:e. Fördjupningen ska vara klar då men de kommer få tid att arbeta med den när de andra gör provet.
Tjeckien och Danmark
Tjeckiska republiken vs. Danmark
Jätte bra att du klarade provet i samhällsekonomi! Nu ska du få en ny utmaning att lösa. I denna uppgift kommer ni att kunna även kunna få VG och MVG. Jag vet att den är ganska svår vilket gör att jag blir mycket imponerad av er som klarar av den.
Ni har två och en halv lektioner på er att göra klart uppgiften dvs måndag, onsdag och halva måndagens lektioner. Arbetet ska vara ca. en sida dataskriven när den är klar. Om ni inte hinner skriva på datorn är det okej det med.
Tänk på att utnyttja tiden väl…
I uppgiften ska ni svara på frågan:
Varför Danmark har högre BNP än vad Tjeckien har?
I texterna nedan hittar ni en hel del fakta som ni kommer att han använding av men det kan även bli aktuellt för er att hitta egen fakta. Om ni går in på landguiden.se och klickar på demo vertion kommer ni få upp en massa fakta om de bägge länderna. Där kan ni även gå in och göra direkta jämförelser mellan länderna.
För G ska ni göra en enkel jämförelse där ni tar upp de tydligaste anledningarna till skillanden i BNP.
För VG ska ni fördjupa er analys och och inte enbart tittar på de mest uppenbara ekonomsika orsakerna utan ni har då även tittat på de historiska orsakerna, naturtillgångar, politik, m.m. Ni diskuterar då hur dessa faktorer har påverkat landets ekonomier i olika rikningar.
För MVG krävs förutom VG kriteriet även att ni tittar på vad skillnaderna i ekonomin leder till för alla de som bor i landet samt funderar på hur landet på bästa sätt bör göra för att öka sina BNP:er ytterligare.
Fakta Tjeckiska republiken
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor och tjänster; om det råder överskott i bytesbalansen är exporten av varor och tjänster större än importen. Om det däremot råder underskott är importen av varor och tjänster större än exporten
Tjeckien är ett av de länder i det forna östblocket som klarade övergången från plan- till marknadsekonomi snabbast och smidigast. Utgångsläget var relativt gott; Tjeckoslovakien var under mellankrigstiden en av världens mest avancerade ekonomier. Kommuniståren försämrade läget. Vid tiden för sammetsrevolutionen hade landet en överdimensionerad och energiintensiv tung industri och en eftersatt tjänstesektor. Men det fanns ett arv att bygga på. Privatiseringar inleddes tidigt där medborgarna till förmånliga villkor erbjöds att få del i försäljningen av statliga företag. Utländska investeringar strömmade till och industrin lyckades till stor del öka sin produktivitet och anpassa sig till den västeuropeiska exportmarknaden.
Bakslag har förekommit på vägen. I slutet av 1990-talet bidrog fallande export till valutakris och bankkris. Efter några års lågkonjunktur vände ekonomin upp igen vid millennieskiftet.
År 2005 beräknades endast 15 procent av ekonomin vara kvar i statlig ägo, då kvarvarande delar av bland annat telebolaget Cesky Telecom och oljebolaget Unipetrol sålts. I början av 2009 presenterade regeringen planer på att också sälja flygbolaget Czech Airlines. Staten planerade dock att behålla sin majoritetsandel i det lönsamma elbolaget CEZ.
2008 hade landet den kanske stabilaste ekonomin i Centraleuropa. Tjeckien hade då ett årtionde av stark tillväxt bakom sig, baserad på stor export till EU och omfattande utländska och inhemska investeringar. Samtidigt drogs staten fortfarande med stora underskott. Under året började ändringar i skattesystemet och sociallagstiftningen träda i kraft. Så kallad platt skatt infördes, där alla betalar samma inkomstskatt, och bolagsskatten sänktes. Sociala förmåner stramades åt.
Mot slutet av 2008 stod det klart att den globala finanskrisen, tillsammans med lågkonjunkturen, skulle drabba även Tjeckien. Industriproduktionen föll kraftigt, inte minst fordonstillverkningen som stod för nära 10 procent av BNP. Nästan alla bilar exporteras till Västeuropa, där nybilsförsäljningen störtdök i slutet av året. Biltillverkare med Volkswagenägda Skoda i täten varslade anställda och drog ned på produktionen.
Industrin svarade fortfarande för nära 40 procent av BNP, även om den tappat i betydelse sedan 1990. Jordbruket, som även tidigare haft en blygsam roll, hade gått tillbaka ytterligare. Samtidigt hade tjänstesektorn blivit allt viktigare. Det råder dock stora regionala skillnader. I och omkring Prag är ekonomin stark. Nära de tyska och österrikiska gränserna har också nya jobb skapats både inom industrin och tjänstesektorn. Samtidigt hade de norra delarna av landet, där kol- och stålindustrin dominerade, drabbats hårt av nedläggningar.
Efter flera år av tillväxt på 5–6 procent dämpades takten något till drygt 4 procent 2008. Prognosmakare spådde negativ tillväxt 2009, i krisens spår. Inflationen på drygt 6 procent 2008 väntades mer än halveras.
Inbromsningen i ekonomin bidrog till att budgetunderskottet riskerade att fortsätta att överstiga 3 procent av BNP, vilket strider mot de krav som ställs på länder som vill ansluta sig till euron. Tjeckien har som målsättning att gå med i EUs valutaunion, men inget datum hade satts som mål i början av 2009.
Under kommunisttiden handlade Tjeckoslovakien nästan uteslutande med östblocket. Tjeckien var dock ett av de länder som snabbast lyckades att ställa om sin handel till nya västliga marknader. Tyskland blev snabbt landets främsta handelspartner; hela EU stod 2007 för 85 procent av handeln.
Landet hade länge betydande underskott i både handels- och bytesbalanserna. Men god tillväxt i exporten av bilar och maskiner bidrog till att exporten 2007 var större än importen.
Fakta Danmark
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor; om det råder överskott i handelsbalansen är exporten större än importen. Om det däremot råder underskott är importen större än exporten
Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. Av EU-länderna är Danmark näst rikast efter Luxemburg. BNP-tillväxten är stadig, inflationen förhållandevis låg och arbetslösheten liten.
Ekonomin domineras av privata och offentliga tjänster. Därefter kommer en modern och väl utbyggd industri. Den traditionella huvudnäringen jordbruket bidrar numera bara med någon procent av BNP.
Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver är ekonomin i hög grad baserad på utrikeshandel, välutbildad arbetskraft och effektiv infrastruktur.
Efter 1970-talets ogynnsamma ekonomiska utveckling vände den borgerliga regeringen under Poul Schlüter 1982–1993 konjunkturen med hjälp av en god internationell konjunktur och en stram finans- och penningpolitik. Värdet på den danska kronan knöts till den stabila tyska D-marken, inkomst- och bolagsskatterna sänktes och statens utgifter minskades. Produktionen och exporten växte, inflationen sjönk och kronans värde steg. Sedan 1987 har Danmark haft en positiv handelsbalans.
När den socialdemokratiskt ledda regeringen under Poul Nyrup Rasmussen tillträdde 1993 var arbetslösheten fortfarande hög. Till en början stimulerade regeringen den offentliga och den privata konsumtionen men fortsatte sedan att föra en stram ekonomisk politik.
Tillväxten i den danska ekonomin uppgick 1993–2001 till nära 3 procent om året samtidigt som arbetslösheten sjönk. Därefter minskade, liksom i övriga EU, tillväxttakten. 2002-2004 låg den på drygt en procent för att sedan öka till 3 procent 2005-2006 och 2 procent 2007. Den internationella finanskrisen fick följder även för Danmark, och ekonomin gick in i recession i slutet av 2008. Sista kvartalet minskade BNP med 3,9 procent. Ekonomins nedgång förvärrades under 2009. Andra kvartalet visade BNP ett minus på 7,2 procent.
Både stats- och utlandsskulden har sjunkit avsevärt, bland annat tack vare ökade inkomster från oljeutvinning (se Naturtillgångar och energi). Statsskulden kunde minskas från 50 procent av BNP 2003 till 27 procent av BNP 2005, medan utlandsskulden "försvann" helt 2006 (det vill säga att andra länders skulder till Danmark var större).
Danmark har få statligt ägda företag. Det statliga telebolaget Tele Danmark (nu TDC) privatiserades 1998. Den danska staten sålde 2005 en fjärdedel av Post Danmark och 2008 gick Post Danmark samman med den svenska posten med den svenska staten som huvudägare.
Hjälpreda till jämförelse mellan Tjeckiska republiken och Danmark
Namn:
Ta reda på svaren på frågorna (börja med det ena landet och fortsätt sedan med den andra):
1. Vilken BNP har Tjecken (T.)?
2. Vilken BNP har Danmark (D.)?
3. Vilka näringar dominerar i T.?
4. Vilka näringar dominerar i D.?
5. Vilken sektor är den största delen av BNP:en i T.?
6. Vilken sektor är den största delen av BNP: en i D?
7. Hur stor stadsskuld har T.?
8. Hur stor stadsskuld har D.?
9. Hur mycket direktinvesteringar från utlandet (dvs pengar som kommer från andra länder och som investeras i landet) får T?
10. Hur mycket direktinvesteringar får D.?
Frågor till texterna:
1. Hur mår T. Ekonomi i dag?
2. Vilka varor är det man exporterar mycket ut av i T.?
3. Vad är det som gör D. Till ett så framgångsrikt land ekonomiskt?
4. Hur mår D. Ekonomi i dag?
Jämförelse:
1. Vilket land mår bäst ekonomiskt i dag?
2. Vad är det för skillnader på hur T. Tjänar sina pengar och hur D. Tjänar sina pengar?
3. Finns det några historiska skillnader mellan T. Och D. Ekonomier? På vilket sätt kan de bidra till hur ekonomin ser ut i dag?
4. Ge förslag på hur T. Skulle kunna göra för att öka sin BNP.
5. Egna tankar om skillnaderna mellan ländernas ekonomier:
Lycka till!!!
Inlämning 19:e oktober
Jätte bra att du klarade provet i samhällsekonomi! Nu ska du få en ny utmaning att lösa. I denna uppgift kommer ni att kunna även kunna få VG och MVG. Jag vet att den är ganska svår vilket gör att jag blir mycket imponerad av er som klarar av den.
Ni har två och en halv lektioner på er att göra klart uppgiften dvs måndag, onsdag och halva måndagens lektioner. Arbetet ska vara ca. en sida dataskriven när den är klar. Om ni inte hinner skriva på datorn är det okej det med.
Tänk på att utnyttja tiden väl…
I uppgiften ska ni svara på frågan:
Varför Danmark har högre BNP än vad Tjeckien har?
I texterna nedan hittar ni en hel del fakta som ni kommer att han använding av men det kan även bli aktuellt för er att hitta egen fakta. Om ni går in på landguiden.se och klickar på demo vertion kommer ni få upp en massa fakta om de bägge länderna. Där kan ni även gå in och göra direkta jämförelser mellan länderna.
För G ska ni göra en enkel jämförelse där ni tar upp de tydligaste anledningarna till skillanden i BNP.
För VG ska ni fördjupa er analys och och inte enbart tittar på de mest uppenbara ekonomsika orsakerna utan ni har då även tittat på de historiska orsakerna, naturtillgångar, politik, m.m. Ni diskuterar då hur dessa faktorer har påverkat landets ekonomier i olika rikningar.
För MVG krävs förutom VG kriteriet även att ni tittar på vad skillnaderna i ekonomin leder till för alla de som bor i landet samt funderar på hur landet på bästa sätt bör göra för att öka sina BNP:er ytterligare.
Fakta Tjeckiska republiken
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor och tjänster; om det råder överskott i bytesbalansen är exporten av varor och tjänster större än importen. Om det däremot råder underskott är importen av varor och tjänster större än exporten
Tjeckien är ett av de länder i det forna östblocket som klarade övergången från plan- till marknadsekonomi snabbast och smidigast. Utgångsläget var relativt gott; Tjeckoslovakien var under mellankrigstiden en av världens mest avancerade ekonomier. Kommuniståren försämrade läget. Vid tiden för sammetsrevolutionen hade landet en överdimensionerad och energiintensiv tung industri och en eftersatt tjänstesektor. Men det fanns ett arv att bygga på. Privatiseringar inleddes tidigt där medborgarna till förmånliga villkor erbjöds att få del i försäljningen av statliga företag. Utländska investeringar strömmade till och industrin lyckades till stor del öka sin produktivitet och anpassa sig till den västeuropeiska exportmarknaden.
Bakslag har förekommit på vägen. I slutet av 1990-talet bidrog fallande export till valutakris och bankkris. Efter några års lågkonjunktur vände ekonomin upp igen vid millennieskiftet.
År 2005 beräknades endast 15 procent av ekonomin vara kvar i statlig ägo, då kvarvarande delar av bland annat telebolaget Cesky Telecom och oljebolaget Unipetrol sålts. I början av 2009 presenterade regeringen planer på att också sälja flygbolaget Czech Airlines. Staten planerade dock att behålla sin majoritetsandel i det lönsamma elbolaget CEZ.
2008 hade landet den kanske stabilaste ekonomin i Centraleuropa. Tjeckien hade då ett årtionde av stark tillväxt bakom sig, baserad på stor export till EU och omfattande utländska och inhemska investeringar. Samtidigt drogs staten fortfarande med stora underskott. Under året började ändringar i skattesystemet och sociallagstiftningen träda i kraft. Så kallad platt skatt infördes, där alla betalar samma inkomstskatt, och bolagsskatten sänktes. Sociala förmåner stramades åt.
Mot slutet av 2008 stod det klart att den globala finanskrisen, tillsammans med lågkonjunkturen, skulle drabba även Tjeckien. Industriproduktionen föll kraftigt, inte minst fordonstillverkningen som stod för nära 10 procent av BNP. Nästan alla bilar exporteras till Västeuropa, där nybilsförsäljningen störtdök i slutet av året. Biltillverkare med Volkswagenägda Skoda i täten varslade anställda och drog ned på produktionen.
Industrin svarade fortfarande för nära 40 procent av BNP, även om den tappat i betydelse sedan 1990. Jordbruket, som även tidigare haft en blygsam roll, hade gått tillbaka ytterligare. Samtidigt hade tjänstesektorn blivit allt viktigare. Det råder dock stora regionala skillnader. I och omkring Prag är ekonomin stark. Nära de tyska och österrikiska gränserna har också nya jobb skapats både inom industrin och tjänstesektorn. Samtidigt hade de norra delarna av landet, där kol- och stålindustrin dominerade, drabbats hårt av nedläggningar.
Efter flera år av tillväxt på 5–6 procent dämpades takten något till drygt 4 procent 2008. Prognosmakare spådde negativ tillväxt 2009, i krisens spår. Inflationen på drygt 6 procent 2008 väntades mer än halveras.
Inbromsningen i ekonomin bidrog till att budgetunderskottet riskerade att fortsätta att överstiga 3 procent av BNP, vilket strider mot de krav som ställs på länder som vill ansluta sig till euron. Tjeckien har som målsättning att gå med i EUs valutaunion, men inget datum hade satts som mål i början av 2009.
Under kommunisttiden handlade Tjeckoslovakien nästan uteslutande med östblocket. Tjeckien var dock ett av de länder som snabbast lyckades att ställa om sin handel till nya västliga marknader. Tyskland blev snabbt landets främsta handelspartner; hela EU stod 2007 för 85 procent av handeln.
Landet hade länge betydande underskott i både handels- och bytesbalanserna. Men god tillväxt i exporten av bilar och maskiner bidrog till att exporten 2007 var större än importen.
Fakta Danmark
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor; om det råder överskott i handelsbalansen är exporten större än importen. Om det däremot råder underskott är importen större än exporten
Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. Av EU-länderna är Danmark näst rikast efter Luxemburg. BNP-tillväxten är stadig, inflationen förhållandevis låg och arbetslösheten liten.
Ekonomin domineras av privata och offentliga tjänster. Därefter kommer en modern och väl utbyggd industri. Den traditionella huvudnäringen jordbruket bidrar numera bara med någon procent av BNP.
Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver är ekonomin i hög grad baserad på utrikeshandel, välutbildad arbetskraft och effektiv infrastruktur.
Efter 1970-talets ogynnsamma ekonomiska utveckling vände den borgerliga regeringen under Poul Schlüter 1982–1993 konjunkturen med hjälp av en god internationell konjunktur och en stram finans- och penningpolitik. Värdet på den danska kronan knöts till den stabila tyska D-marken, inkomst- och bolagsskatterna sänktes och statens utgifter minskades. Produktionen och exporten växte, inflationen sjönk och kronans värde steg. Sedan 1987 har Danmark haft en positiv handelsbalans.
När den socialdemokratiskt ledda regeringen under Poul Nyrup Rasmussen tillträdde 1993 var arbetslösheten fortfarande hög. Till en början stimulerade regeringen den offentliga och den privata konsumtionen men fortsatte sedan att föra en stram ekonomisk politik.
Tillväxten i den danska ekonomin uppgick 1993–2001 till nära 3 procent om året samtidigt som arbetslösheten sjönk. Därefter minskade, liksom i övriga EU, tillväxttakten. 2002-2004 låg den på drygt en procent för att sedan öka till 3 procent 2005-2006 och 2 procent 2007. Den internationella finanskrisen fick följder även för Danmark, och ekonomin gick in i recession i slutet av 2008. Sista kvartalet minskade BNP med 3,9 procent. Ekonomins nedgång förvärrades under 2009. Andra kvartalet visade BNP ett minus på 7,2 procent.
Både stats- och utlandsskulden har sjunkit avsevärt, bland annat tack vare ökade inkomster från oljeutvinning (se Naturtillgångar och energi). Statsskulden kunde minskas från 50 procent av BNP 2003 till 27 procent av BNP 2005, medan utlandsskulden "försvann" helt 2006 (det vill säga att andra länders skulder till Danmark var större).
Danmark har få statligt ägda företag. Det statliga telebolaget Tele Danmark (nu TDC) privatiserades 1998. Den danska staten sålde 2005 en fjärdedel av Post Danmark och 2008 gick Post Danmark samman med den svenska posten med den svenska staten som huvudägare.
Hjälpreda till jämförelse mellan Tjeckiska republiken och Danmark
Namn:
Ta reda på svaren på frågorna (börja med det ena landet och fortsätt sedan med den andra):
1. Vilken BNP har Tjecken (T.)?
2. Vilken BNP har Danmark (D.)?
3. Vilka näringar dominerar i T.?
4. Vilka näringar dominerar i D.?
5. Vilken sektor är den största delen av BNP:en i T.?
6. Vilken sektor är den största delen av BNP: en i D?
7. Hur stor stadsskuld har T.?
8. Hur stor stadsskuld har D.?
9. Hur mycket direktinvesteringar från utlandet (dvs pengar som kommer från andra länder och som investeras i landet) får T?
10. Hur mycket direktinvesteringar får D.?
Frågor till texterna:
1. Hur mår T. Ekonomi i dag?
2. Vilka varor är det man exporterar mycket ut av i T.?
3. Vad är det som gör D. Till ett så framgångsrikt land ekonomiskt?
4. Hur mår D. Ekonomi i dag?
Jämförelse:
1. Vilket land mår bäst ekonomiskt i dag?
2. Vad är det för skillnader på hur T. Tjänar sina pengar och hur D. Tjänar sina pengar?
3. Finns det några historiska skillnader mellan T. Och D. Ekonomier? På vilket sätt kan de bidra till hur ekonomin ser ut i dag?
4. Ge förslag på hur T. Skulle kunna göra för att öka sin BNP.
5. Egna tankar om skillnaderna mellan ländernas ekonomier:
Lycka till!!!
Inlämning 19:e oktober
Ekonomi brochyr
Dess värre klarade du inte provet i onsdags. Det är dock inga problem med det, det innebär bara att du behöver träna lite mer.
Därför ska du göra en broschyr som riktar sig till sexorna på skolan om samhällsekonomi.
I denna broschyr måste det framgå på ett så pedagogiskt och intresseväckande sätt som möjligt vad följande saker är för något:
· BNP
· Inflation
· Utbud och efterfråga
· Valuta
· Konjunktur
· Arbetsmarknad
· Ekonomsikt kretslopp
Tänk på att använde er ut av ett språk som en elva åring förstår. Ni har möjlighet att arbeta två och två om ni vill.
Ni kommer att ha måndagens och onsdagens lektion på er (omprovet blir när jag kommer tillbaks nästa måndag).
Material:
· Ett vitt A4 som ni viker ihop till en broschyr.
· Fakta häftet
· Färgpennor.
Därför ska du göra en broschyr som riktar sig till sexorna på skolan om samhällsekonomi.
I denna broschyr måste det framgå på ett så pedagogiskt och intresseväckande sätt som möjligt vad följande saker är för något:
· BNP
· Inflation
· Utbud och efterfråga
· Valuta
· Konjunktur
· Arbetsmarknad
· Ekonomsikt kretslopp
Tänk på att använde er ut av ett språk som en elva åring förstår. Ni har möjlighet att arbeta två och två om ni vill.
Ni kommer att ha måndagens och onsdagens lektion på er (omprovet blir när jag kommer tillbaks nästa måndag).
Material:
· Ett vitt A4 som ni viker ihop till en broschyr.
· Fakta häftet
· Färgpennor.
måndag 28 september 2009
Budgeten
Läs igenom först hela artikeln noga och titta på alla diagram.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3554239.svd
Ordförklaring:
Stadsbudget:
De partier som bestämmer i Sverige gör en budget där de beskriver vad det är de vill göra med statens pengar det kommande året. Denna läggs fram två gånger per år. Förra veckan lades budgeten för den här hösten fram.
Expansiv politik:
Med det menas att staten gör av med väldigt mycket pengar för att få igång ekonomin. Exempel på expansiva åtgärder är bl.a. Att man ser till att bygga mycket vägar vilket ger många jobb eller att man gör det billigt att bygga hus vilket även det ger fler jobb. De som får jobb kan sedan köpa saker och den positiva ekonomiska spiralen är då igång.
Deflation:
Motsats till inflation. Pengarna ökar i värde.
Baltiska länderna:
Estland, Lettland och Litauen brukar kallas Baltikum. Många svenska banker som nordea, SEB och Swebank har mycket affärer där.
Frågor till artikeln:
Tänk igenom dina svar noggrant innan du svarar. Skriv så mycket du kan på de frågor som är kursiverade. Det jag vill se genom era svar är att ni kan använda er ut av de ord ni har lärt er i ett samanhang.
1. Sveriges ekonomi mår ganska dåligt för tillfället. Vad är det som har hänt?
2. Vem är Anders Borg?
3. Vilken parti tillhör han?
4. Hur mycket tror dom att arbetslösheten kommer att stiga med under nästa år?
5. Varför är det väldigt dåligt för samhällekonomin när många bli arbetslösa?
6. Vad menas med expansiv politik?
7. Varför tar man till den expansiva politiken nu?
8. Sveriges stadsbudget kommer att gå med förlust nästa år på grund ut av den expansiva politiken samt för att färre arbetar som kan betala skatt. Tycker du att det är rätt att staten genomför en expansiv politik?
9. Sveriges BNP kommer att sjunka i år. Vad är det som händer när BNP sjunker, vad är det som det blir mindre ut av?
10. När tror man att Sveriges BNP kommer att öka igen?
11. Vad menas med att Sveriges ekonomi är väldigt integrerad med den baltiska?
12. Vilka är det som är oppositionen?
13. Vad tycker dom är dåligt med Anders Borgs politik?
14. Vad är det Anders Borg och regeringen planerar att satsa statens pengar på? (Titta på ”så påverkar budgeten dig”)
15. När var inflationen som högst?
16. Varför är det viktigt att man håller koll på inflationen när man ska planera för ett land ekonomi?
17. Tycker du att Anders Borgs politik är bra eller dåligt? Motivera
Extra uppgift om du hinner:
Vad skulle du göra i Anders Borgs läge? Vad skulle du satsa pengar på och varför? Använd dig ut av begrepp som BNP, inflation, arbetsmarknad, skatter, m.m.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3554239.svd
Ordförklaring:
Stadsbudget:
De partier som bestämmer i Sverige gör en budget där de beskriver vad det är de vill göra med statens pengar det kommande året. Denna läggs fram två gånger per år. Förra veckan lades budgeten för den här hösten fram.
Expansiv politik:
Med det menas att staten gör av med väldigt mycket pengar för att få igång ekonomin. Exempel på expansiva åtgärder är bl.a. Att man ser till att bygga mycket vägar vilket ger många jobb eller att man gör det billigt att bygga hus vilket även det ger fler jobb. De som får jobb kan sedan köpa saker och den positiva ekonomiska spiralen är då igång.
Deflation:
Motsats till inflation. Pengarna ökar i värde.
Baltiska länderna:
Estland, Lettland och Litauen brukar kallas Baltikum. Många svenska banker som nordea, SEB och Swebank har mycket affärer där.
Frågor till artikeln:
Tänk igenom dina svar noggrant innan du svarar. Skriv så mycket du kan på de frågor som är kursiverade. Det jag vill se genom era svar är att ni kan använda er ut av de ord ni har lärt er i ett samanhang.
1. Sveriges ekonomi mår ganska dåligt för tillfället. Vad är det som har hänt?
2. Vem är Anders Borg?
3. Vilken parti tillhör han?
4. Hur mycket tror dom att arbetslösheten kommer att stiga med under nästa år?
5. Varför är det väldigt dåligt för samhällekonomin när många bli arbetslösa?
6. Vad menas med expansiv politik?
7. Varför tar man till den expansiva politiken nu?
8. Sveriges stadsbudget kommer att gå med förlust nästa år på grund ut av den expansiva politiken samt för att färre arbetar som kan betala skatt. Tycker du att det är rätt att staten genomför en expansiv politik?
9. Sveriges BNP kommer att sjunka i år. Vad är det som händer när BNP sjunker, vad är det som det blir mindre ut av?
10. När tror man att Sveriges BNP kommer att öka igen?
11. Vad menas med att Sveriges ekonomi är väldigt integrerad med den baltiska?
12. Vilka är det som är oppositionen?
13. Vad tycker dom är dåligt med Anders Borgs politik?
14. Vad är det Anders Borg och regeringen planerar att satsa statens pengar på? (Titta på ”så påverkar budgeten dig”)
15. När var inflationen som högst?
16. Varför är det viktigt att man håller koll på inflationen när man ska planera för ett land ekonomi?
17. Tycker du att Anders Borgs politik är bra eller dåligt? Motivera
Extra uppgift om du hinner:
Vad skulle du göra i Anders Borgs läge? Vad skulle du satsa pengar på och varför? Använd dig ut av begrepp som BNP, inflation, arbetsmarknad, skatter, m.m.
Kunskapskrav ww2
Hitler (häfte 1 om ww2):
Vad gjorde Hitler i Wien?
Vilka var hans idéer som han förde fram i Mein Kampf?
Vad tyckte nazisterna om tyskland?
Vad tyckte de om freden i Versallés?
Vilka var nazisternas främsta fiende?
Hur kom Hitler till makten?
Vad gjorde han med tysklands ekonomi och vad gjorde han med sina fiender när han väl var rikskansler?
Fundera över vilka faktorer det var dom ledde till att Hitler fick en sådan makt i Tyskland. (Faktorer som t.ex. ekonomi, politik, historia…)
Andra världskriget (häfte två om ww2):
När gick det som bäst för Hitler under kriget, vad var det han hade lyckats göra då?
Varför bestämde sig Nazisterna för att gå in i Sovjetunionen?
Hur kom det sig att det inte gick så bra för Tyskarna inne i Sovjet?
Hur kom det sig att nazisterna aldrig lyckades ta Storbritannien?
Vilken roll hade Japan i kriget?
Varför hade Nazisterna sådana problem med ett tvåfrontskrig?
Vem var Mussolini, Roosevelt och Churchill?
När eller om ni redan kan det här kan ni:
Fundera på ett sätt att hindra hela andra världskrigets på men ni får inte ta död på Hitler.
Fundera på vad Hitler gjorde sitt fösta stora taktiska misstag. Vad skulle han gjort istället och hur skulle kriget ha slutat då?
Att fundera på:
Ni kommer efter provet att få fördjupa er på ett valfritt område om första eller andra världskriget. Ni ska veta vad ni vill fördjupa er inom på provet så att ni kan berätta det för mig då. Ni kan fördjupa er om en viss person, ett slag, ett land…
Vad gjorde Hitler i Wien?
Vilka var hans idéer som han förde fram i Mein Kampf?
Vad tyckte nazisterna om tyskland?
Vad tyckte de om freden i Versallés?
Vilka var nazisternas främsta fiende?
Hur kom Hitler till makten?
Vad gjorde han med tysklands ekonomi och vad gjorde han med sina fiender när han väl var rikskansler?
Fundera över vilka faktorer det var dom ledde till att Hitler fick en sådan makt i Tyskland. (Faktorer som t.ex. ekonomi, politik, historia…)
Andra världskriget (häfte två om ww2):
När gick det som bäst för Hitler under kriget, vad var det han hade lyckats göra då?
Varför bestämde sig Nazisterna för att gå in i Sovjetunionen?
Hur kom det sig att det inte gick så bra för Tyskarna inne i Sovjet?
Hur kom det sig att nazisterna aldrig lyckades ta Storbritannien?
Vilken roll hade Japan i kriget?
Varför hade Nazisterna sådana problem med ett tvåfrontskrig?
Vem var Mussolini, Roosevelt och Churchill?
När eller om ni redan kan det här kan ni:
Fundera på ett sätt att hindra hela andra världskrigets på men ni får inte ta död på Hitler.
Fundera på vad Hitler gjorde sitt fösta stora taktiska misstag. Vad skulle han gjort istället och hur skulle kriget ha slutat då?
Att fundera på:
Ni kommer efter provet att få fördjupa er på ett valfritt område om första eller andra världskriget. Ni ska veta vad ni vill fördjupa er inom på provet så att ni kan berätta det för mig då. Ni kan fördjupa er om en viss person, ett slag, ett land…
Andra världskriget
(Detta är en extrem förenkling av utvecklingen under kriget. Bland annat saknas helt beskrivning om striderna i norra Afrika, samt kriget i Stilla havet)
Första ronden:
Storbritannien, Frankrike, Australien, Indien och Nya Zeeland förklarar krig mot Tyskland den 1 september 1939, samma dag som Tyskland går in i Polen med sin armé. Det blir den första dagen på det krig som kom att drabba hela världen sex år framöver. Det blir även början på Hitlers enorma krigsframgångar. Det fösta ut av många länder de lyckas erövra blir naturligtvis Polen, som faller den 23 september.
Denna framgång blir även en framgång för Sovjetunionen och dess ledare Stalin, även dom får en del av Polen eftersom dom samarbetar med Tykland. Sovjet passar även på att ta över kontrollen av Estland, Lettland och Litauen som tidigare varit självständiga stater. När detta gick utan några större svårigheter bestämmer sig Stalin för att ta även Finland. Här stöter han dock på patrull, Finnarna är inte als sugna på att ge upp sitt land. Detta leder till det finska vinterkriget.
Krigets utveckling blir en stor överraskning för världen då finnarna lyckas försvara sig betydligt bättre än vad någon hade hoppats på. Den finska armén använder sig av fördelarna av att kriga i sitt eget land och använder sina kunskaper om terrängen för att ställa till det för de Sovjetiska trupperna. Ett fredsfördrag skrivs på mellan Finland och Sovjet i mars 1940. Stormakten fick mycket av sin vilja igenom men priset hade varit högt, de hade visat hur svag den sovjetiska armén i själva verket var. (Att Stalin hade ”rensat ut”[1] väldigt många av sina mer erfarna officerare åren innan kan ha bidragit till denna förnedring).
I april samma år går Tyskland till angrepp mot Norge och Danmark för att försäkra sig över sin tillgången av järnmalm, som kom från Norge och Sverige. Tyskarna var beroende av järnmalmen för att kunna producera sina krigsmaterial. Danmark faller först eftersom de enbart genomför ett symboliskt motstånd mot den mäktiga fienden. Norge försöker försvara sig och lyckas sänka några tyska krigsfartyg och döda lite tyska soldater men egentligen har de inte en chans. Både Norge och Danmark hamnar under Tysk kontroll. Sverige väljer att samarbeta med Tyskarna.
Den 10 maj 1940 går Tyskarna till angrepp söderut. Man angriper Belgien, Nederländerna, Luxemburg och naturligtvis ärkefienden Frankrike. Dessa länder gör sitt bästa för at försvara sig men de visar sig lönlöst. Redan den 14 juni promenerar den Tyska armén in i Paris (något som de inte hade lyckats med under hela första världskriget). Nu går även Italien aktivt in på Tyskarnas sida eftersom de gärna ha vissa delar av Frankrike.
Man kan se Hitler nöjt sjunka tillbaks i en fåtölj den 14 juni, glatt sugande på en cigarr (om han nu rökte sådana) och lyckligt konstatera att hans trupper hade lyckats lägga under sig stora delar av Europa på under ett år och att det var han, denna lilla fattiga konstnär från Österrike som hade åstadkommit allt detta. Bara det att Tyskland äntligen hade besegrat fransmännen och nu kunde förnedra dom i sin egen huvudstad måste ha varit ett glädjerus för många tyskar. Vem hade kunnat ana detta när Hitler satt och skriv om sina vilda planer i en fängelsehåla femton år tidigare? Första ronden på kriget var över och nazisterna stod som obestridlig segare. Aldrig förut i Europa hade man sätt sådana framgångar, så snabbt. Om detta enbart var början, vad skulle framtiden ha att erbjuda nazisterna?
Andra ronden:
Hitler tyckte nu att England skulle ge upp eftersom de var ensamma kvar i Europa mot honom. Den engelska premiärministern Winston Churchill och alla andra engelsmän hade dock inte en tanke det. Churchill deklarerade i radion att Storbritannien aldrig skulle ge upp, de skulle fortsätta kriget ända till slutet.
Tyskarna försöker sig på att invadera Engeland men detta misslyckades eftersom de inte kunde landsätta någon armé så länge tyskarna inte hade kontroll över den det engelska luftrummet (dvs. innan man kunde garantera att inte engelska flygplan skulle bomba söder de tyska fartygen). Tyskarna lyckas dock inte att ta kontrollen över luftrummet. Ett litet nederlag för Hitler.
Framgångarna i väst får Hitler att börja blivka öster ut mot sina vänner i Sovjet. Kanske skulle han börja kriga mot de där kommunistiska fähundarna i Sovjetunionen i alla fall, tänkte han. De hade trots allt förlorat mot tyskland under första världskriget och i kriget mot Finland hade de visat att deras arme var svagt. Hitler menade på att det bara var att sparka in dörren så skulle hela sovjet falla eftersom det var ruttet inuti. Genom att ta över Sovjetunionen skulle Hitler dels bli av med kommunisterna och dels skulle hans älskade Tyskland bli ett mycket stort och mäktigt land. I hans plan ingick att alla slaver som redan bodde i Sovjet skulle dödas eller svältas till döds för att ge utrymme för tyskarna. Hitler döpte sin plan till operation Barbarossa.
Första steget i planen blev att ta över Bulgarien och Jugoslavien så att den Tyska armén kunde anfall längst hela den Sovjetiska gränsen. Anfallet inleds den 22 juni 1941, det var sommar och sol och det gick bra i inledningsfasen för den tyska armén. Att tyskland nu har ett tvåfrontskrig och att inget land någonsin hadde lyckat erövra ryssarna/Sovjetunionen tidigare är inget som oroade den oövervinnliga nazistiska armén med Hitler i spetsen. Så här långt hade de ju i princip klarat allt de hade företagit sig, varför skulle dom inte klara av det här? Rond två avslutas och Hitler kunde fortfarande njuta av sina framgångar.
Tredje ronden:
Under hösten 1941 fortsätter Tyskarna sina angrepp mot England och Sovjet. I London påbörjar Tyskarna bombningar nattetid för att försöka krossa den engelska civilbefolkningen (Bliztkriget). I Sovjet närmar sig den tyska armén huvudstaden Moskva.
Samtidigt händer det saker i en helt annan del av världen. Japan som samarbetar med Tyskarna försöker att öka sitt inflytande runt omkring sitt område, bl.a. genom att ta över delar av Asien som tidigare kontrollerades av Frankrike. Detta oroar USA som även dom har stora intressen där. De bägge länderna försöker att förhandla med varandra men misslyckas. Den 7 december 1942 anfaller Japanska kamakasi piloter den amerikanska flottbasen Pearl Harbor och USA dras därmed in i kriget, motvilligt men effektivt, precis som under det första världskriget. Rond tre avslutas. Frågan är vad Hitler tänkte när han fick nyheten att USA hade gått med i kriget…
Fjärde ronden:
Tyska soldater gräver fram en stridsvang ur snön.I Sovjet finns det en tendens att bli väldigt, väldigt kallt på vintern, vilket alla naturligtvis visste. Hitler hade dock räknat med att hans invasion skulle vara över innan kylan kom. Men även ryssarna i Sovjet hade ovetten att kunna försvara sig bra när de krigade på sin egen mark (precis som finländarna hade gjort under finska vinterktiget). Dessutom var den Sovjetiska armén enorm (i den kommunistiska ideologin kunde även kvinnor vara beväpnade soldater medan detta var otänkbart i den nazistiska) och de hade inga som helst planer på att ge upp. Många av de Sovjetiska trupperna stred till sista man och de var villiga att offra sina liv för sitt land. Tyskarna blev lite skrämda av att upptäcka allt detta, Sovjet hade inte varit så ruttet som Hitler hade förutsätt.
Under dessa strider dör fler Sovjeter och fler Tyskar än i något annat slag i väst Europa. Tyskarna fick övervintra i Sovjet med sina lövtunna sommarunderformer och överlevde till stor del genom att stoppa tidningspapper inför kläderna för att få en gnutta värme[2].
Även i England gick det lite sådär för Tyskarna. Dom där engelsmännen tycktes tvärt om bli stärkta av bomberna över London och ännu mer övertygade om att deras kamp var det enda rätta mot de onda nazisterna.
Så lika snabbt som Hitler och nazisterna hade haft stora framgångar, lika snabbt vände krigslyckan. Denna rond avslutas med en oroad Hitler. Han börjar nu göra konstiga, ogenomtänkta beslut, han börjar tro att alla är ute efter honom och han börjar bli allt mer beroende av amfetamin.
Femte ronden:
I sovjet lyckades tyskarna överleva en vinter och gjorde upp stora planer på hur dom skulle vinna kriget under sommaren 42. Hitler beslutar sig för att inte längre inta Moskva som hade varit hans ursprungliga plan utan i stället attackera Stalingrad (i dag Volgograd i sydvästra ryssland). De samlade alla sina resterande bästa trupper på östfronten och gick till angrepp. Men åter igen hade Sovjeterna inga planer på att ge upp, tvärt om var de mer övertygade än någonsin att kämpa till sista man[3]. Det blev ett hemskt krig inne staden som pågick i flera månader. De civila som var kvar i staden fick bo som råttor i jordhålor för att överleva (vilket många naturligtvis inte gjorde). Striderna pågick mellan augusti 1942 till februari 1943, Sovjet vann och Tyskarna tvingades för första gången att på allvar retirera (dvs. dra sig tillbaks mot sina egna områden). Förlusterna på bägge sidor uppges vara 1 500 000 människoliv enbart i detta slag.
Mellan 14- 24 januari 1943 sammanträder de allierade. Churchill för England och Roosevelt för USA var där. Även den franska ledaren Charles de Gulle deltog. Stalin var bjuden men hade avböjt. De gjorde då upp planerna på hur tyskarna och deras allierade (axelmakterna) skulle krossas. Bland annat beslutade de att de skulle bomba tyska civila städer för att krossa den tyska moralen och göra det svårare för den nazistiska armén att organisera sig. Kriget hade kommit till självaste tyskland…(något som inte heller hade hänt under första världskriget)
Samtidigt hade Italien kapitulerat och Hitler såg den italienska diktatorn Mussolini och hans frus lik hängande i rep framför en hurrande folkmassa. Kanske tanken slog honom att det även kanske var hans framtid. Alla tyskar var trots allt inte så glada över det han hittills hade åstadkommit.
Stalin, Roosvelt & Churchill i möte. Under sommaren 1943 samlar de allierade ihop sig till en gemensam och förhoppningsvis slutlig auktion mot Hitler och Tyskland. USA och England landsätter sina trupper på stränderna i Normandie (mest känd som D-day) och Sovjet tvingar tyskarna att retirera allt längre in mot sina egna områden. Hitler får nu stora problem att utkämpa tvåfrontskriget.
Det blir mycket svårt för honom att veta vart han ska placera sina bästa trupper och sina främsta vapen. Samtidigt vägrar han lyssna på sina erfarna generaler. Hitler som egentligen är en amatör när det kommer till militär strategi tycker att han själv vet bäst vad som ska göras, med katastrofala följder för både honom själv och tyskland.
Starkt pressad klarar han sig dock nästan ett helt år mot alla sina mäktiga fiender. Det tar ända till den 3 maj 1945 till den Tyska huvudstaden Berlin kapitulerar för de Sovjetiska trupperna. Hitlers hade då redan tagit livet av sig (den 29 april, strax efter sin 56 års dag). Till skillnad från första världskrigets slut var tyskland nu ett sönderbombat land med en enorm kollektiv skuld att bearbeta.
Japanerna vägrade att kapitulera trots tysklands nederlag. USA tog då fram sitt nya vapen, bomben framför alla andra bomber, atombomben[4]. I början av augusti bombar de två Japanska städer och de ser sig slutligen tvingade att ge upp.
Epilog:
Andra världskriget tar slut 2 september 1945. Sex år och en dag hade kriget varat, ca. 62 000 000 hade dött.
Världen hade då fått bevittna två världskrig under en tretioårsperiod. Bägge krigen hade påbörjats i Europa… Det var dags att hitta alternativa metoder för att föra europeisk politik, därför skapades EU.
Den stora vinnaren på bägge krigen var USA som tog över som världsmakt från Västeuropa. Alla smarta vetenskapsmän hade redan flyttat sig och dollarn visade sig snart vara den mest stabila valutan. Dock fick dom än inte vara ensam världsmakt eftersom Sovjetunionen också var stort och mäktigt. Så efter att Tyskland och Frankrike hade förgöra varandra i de bägge världskrigen kom två nya riken att hata varandra; Sovjetunionen och USA. Kalla kriget blev snart ett faktum…
Sammanfattning:
Stridande: (De största länderna som deltog)
Allierade:
· England
· USA
· Sovjetunionen
· Frankrike
Axelmakterna:
· Tyskland
· Italien
· Japan
Ledare:
· Storbritannien: Winston Churchill
· USA: Franklin D Roosevelt
· Sovjetunionen: Joseph Stalin
· Frankrike: Charles de Gaulle
· Tyskland: Adolf Hitler
· Italien: Benito Mussolini
· Japan: kejsare Hirohito
Förluster:
· Militära döda:
17 000 000
· Civila döda:
33 000 000
· Totalt döda:
50 000 000
Den nation som fick offra flest liv under kriget var Sovjetunionen med ca 25 000 000 döda.
Alla siffror är dock osäkra.
· Militärt döda:
8 000 000
· Civila döda:
4 000 000
· Totalt döda:
12 000 000
[1] Att rensa ut betydde att han skickade dem han inte tyckte om arbetsläger i ett svin kallt Sibirien efter det att de hade genomgått en mycket omfattade tortyr hos den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Många avrättades även.
[2] Detta var precis det som hade hänt när den franska kejsaren Napoleon i början av 1800-talet hade försökt att erövra Ryssland. Ibland återupprepar sig historien.
[3] Del gjorde dom det för att de vill men även för att de var tvungna. Om en sovjetisk soldat deserterade, dvs. gav upp och överlämnade sig till fiender, dödades de av sina egna innan de hade kommit fram till tyskarna. Det var även belagt med dödstraff att inte döda sina kompisar som deserterade. Hundratusentals sovjetiska soldater dödades på detta sätt av sina egna…
[4] Bland andra hade Einstein varit med att ta fram atombomben. Einstein som från början var tysk med judiskt påbrå som hade flytt under Hitlers terror.
Första ronden:
Storbritannien, Frankrike, Australien, Indien och Nya Zeeland förklarar krig mot Tyskland den 1 september 1939, samma dag som Tyskland går in i Polen med sin armé. Det blir den första dagen på det krig som kom att drabba hela världen sex år framöver. Det blir även början på Hitlers enorma krigsframgångar. Det fösta ut av många länder de lyckas erövra blir naturligtvis Polen, som faller den 23 september.
Denna framgång blir även en framgång för Sovjetunionen och dess ledare Stalin, även dom får en del av Polen eftersom dom samarbetar med Tykland. Sovjet passar även på att ta över kontrollen av Estland, Lettland och Litauen som tidigare varit självständiga stater. När detta gick utan några större svårigheter bestämmer sig Stalin för att ta även Finland. Här stöter han dock på patrull, Finnarna är inte als sugna på att ge upp sitt land. Detta leder till det finska vinterkriget.
Krigets utveckling blir en stor överraskning för världen då finnarna lyckas försvara sig betydligt bättre än vad någon hade hoppats på. Den finska armén använder sig av fördelarna av att kriga i sitt eget land och använder sina kunskaper om terrängen för att ställa till det för de Sovjetiska trupperna. Ett fredsfördrag skrivs på mellan Finland och Sovjet i mars 1940. Stormakten fick mycket av sin vilja igenom men priset hade varit högt, de hade visat hur svag den sovjetiska armén i själva verket var. (Att Stalin hade ”rensat ut”[1] väldigt många av sina mer erfarna officerare åren innan kan ha bidragit till denna förnedring).
I april samma år går Tyskland till angrepp mot Norge och Danmark för att försäkra sig över sin tillgången av järnmalm, som kom från Norge och Sverige. Tyskarna var beroende av järnmalmen för att kunna producera sina krigsmaterial. Danmark faller först eftersom de enbart genomför ett symboliskt motstånd mot den mäktiga fienden. Norge försöker försvara sig och lyckas sänka några tyska krigsfartyg och döda lite tyska soldater men egentligen har de inte en chans. Både Norge och Danmark hamnar under Tysk kontroll. Sverige väljer att samarbeta med Tyskarna.
Den 10 maj 1940 går Tyskarna till angrepp söderut. Man angriper Belgien, Nederländerna, Luxemburg och naturligtvis ärkefienden Frankrike. Dessa länder gör sitt bästa för at försvara sig men de visar sig lönlöst. Redan den 14 juni promenerar den Tyska armén in i Paris (något som de inte hade lyckats med under hela första världskriget). Nu går även Italien aktivt in på Tyskarnas sida eftersom de gärna ha vissa delar av Frankrike.
Man kan se Hitler nöjt sjunka tillbaks i en fåtölj den 14 juni, glatt sugande på en cigarr (om han nu rökte sådana) och lyckligt konstatera att hans trupper hade lyckats lägga under sig stora delar av Europa på under ett år och att det var han, denna lilla fattiga konstnär från Österrike som hade åstadkommit allt detta. Bara det att Tyskland äntligen hade besegrat fransmännen och nu kunde förnedra dom i sin egen huvudstad måste ha varit ett glädjerus för många tyskar. Vem hade kunnat ana detta när Hitler satt och skriv om sina vilda planer i en fängelsehåla femton år tidigare? Första ronden på kriget var över och nazisterna stod som obestridlig segare. Aldrig förut i Europa hade man sätt sådana framgångar, så snabbt. Om detta enbart var början, vad skulle framtiden ha att erbjuda nazisterna?
Andra ronden:
Hitler tyckte nu att England skulle ge upp eftersom de var ensamma kvar i Europa mot honom. Den engelska premiärministern Winston Churchill och alla andra engelsmän hade dock inte en tanke det. Churchill deklarerade i radion att Storbritannien aldrig skulle ge upp, de skulle fortsätta kriget ända till slutet.
Tyskarna försöker sig på att invadera Engeland men detta misslyckades eftersom de inte kunde landsätta någon armé så länge tyskarna inte hade kontroll över den det engelska luftrummet (dvs. innan man kunde garantera att inte engelska flygplan skulle bomba söder de tyska fartygen). Tyskarna lyckas dock inte att ta kontrollen över luftrummet. Ett litet nederlag för Hitler.
Framgångarna i väst får Hitler att börja blivka öster ut mot sina vänner i Sovjet. Kanske skulle han börja kriga mot de där kommunistiska fähundarna i Sovjetunionen i alla fall, tänkte han. De hade trots allt förlorat mot tyskland under första världskriget och i kriget mot Finland hade de visat att deras arme var svagt. Hitler menade på att det bara var att sparka in dörren så skulle hela sovjet falla eftersom det var ruttet inuti. Genom att ta över Sovjetunionen skulle Hitler dels bli av med kommunisterna och dels skulle hans älskade Tyskland bli ett mycket stort och mäktigt land. I hans plan ingick att alla slaver som redan bodde i Sovjet skulle dödas eller svältas till döds för att ge utrymme för tyskarna. Hitler döpte sin plan till operation Barbarossa.
Första steget i planen blev att ta över Bulgarien och Jugoslavien så att den Tyska armén kunde anfall längst hela den Sovjetiska gränsen. Anfallet inleds den 22 juni 1941, det var sommar och sol och det gick bra i inledningsfasen för den tyska armén. Att tyskland nu har ett tvåfrontskrig och att inget land någonsin hadde lyckat erövra ryssarna/Sovjetunionen tidigare är inget som oroade den oövervinnliga nazistiska armén med Hitler i spetsen. Så här långt hade de ju i princip klarat allt de hade företagit sig, varför skulle dom inte klara av det här? Rond två avslutas och Hitler kunde fortfarande njuta av sina framgångar.
Tredje ronden:
Under hösten 1941 fortsätter Tyskarna sina angrepp mot England och Sovjet. I London påbörjar Tyskarna bombningar nattetid för att försöka krossa den engelska civilbefolkningen (Bliztkriget). I Sovjet närmar sig den tyska armén huvudstaden Moskva.
Samtidigt händer det saker i en helt annan del av världen. Japan som samarbetar med Tyskarna försöker att öka sitt inflytande runt omkring sitt område, bl.a. genom att ta över delar av Asien som tidigare kontrollerades av Frankrike. Detta oroar USA som även dom har stora intressen där. De bägge länderna försöker att förhandla med varandra men misslyckas. Den 7 december 1942 anfaller Japanska kamakasi piloter den amerikanska flottbasen Pearl Harbor och USA dras därmed in i kriget, motvilligt men effektivt, precis som under det första världskriget. Rond tre avslutas. Frågan är vad Hitler tänkte när han fick nyheten att USA hade gått med i kriget…
Fjärde ronden:
Tyska soldater gräver fram en stridsvang ur snön.I Sovjet finns det en tendens att bli väldigt, väldigt kallt på vintern, vilket alla naturligtvis visste. Hitler hade dock räknat med att hans invasion skulle vara över innan kylan kom. Men även ryssarna i Sovjet hade ovetten att kunna försvara sig bra när de krigade på sin egen mark (precis som finländarna hade gjort under finska vinterktiget). Dessutom var den Sovjetiska armén enorm (i den kommunistiska ideologin kunde även kvinnor vara beväpnade soldater medan detta var otänkbart i den nazistiska) och de hade inga som helst planer på att ge upp. Många av de Sovjetiska trupperna stred till sista man och de var villiga att offra sina liv för sitt land. Tyskarna blev lite skrämda av att upptäcka allt detta, Sovjet hade inte varit så ruttet som Hitler hade förutsätt.
Under dessa strider dör fler Sovjeter och fler Tyskar än i något annat slag i väst Europa. Tyskarna fick övervintra i Sovjet med sina lövtunna sommarunderformer och överlevde till stor del genom att stoppa tidningspapper inför kläderna för att få en gnutta värme[2].
Även i England gick det lite sådär för Tyskarna. Dom där engelsmännen tycktes tvärt om bli stärkta av bomberna över London och ännu mer övertygade om att deras kamp var det enda rätta mot de onda nazisterna.
Så lika snabbt som Hitler och nazisterna hade haft stora framgångar, lika snabbt vände krigslyckan. Denna rond avslutas med en oroad Hitler. Han börjar nu göra konstiga, ogenomtänkta beslut, han börjar tro att alla är ute efter honom och han börjar bli allt mer beroende av amfetamin.
Femte ronden:
I sovjet lyckades tyskarna överleva en vinter och gjorde upp stora planer på hur dom skulle vinna kriget under sommaren 42. Hitler beslutar sig för att inte längre inta Moskva som hade varit hans ursprungliga plan utan i stället attackera Stalingrad (i dag Volgograd i sydvästra ryssland). De samlade alla sina resterande bästa trupper på östfronten och gick till angrepp. Men åter igen hade Sovjeterna inga planer på att ge upp, tvärt om var de mer övertygade än någonsin att kämpa till sista man[3]. Det blev ett hemskt krig inne staden som pågick i flera månader. De civila som var kvar i staden fick bo som råttor i jordhålor för att överleva (vilket många naturligtvis inte gjorde). Striderna pågick mellan augusti 1942 till februari 1943, Sovjet vann och Tyskarna tvingades för första gången att på allvar retirera (dvs. dra sig tillbaks mot sina egna områden). Förlusterna på bägge sidor uppges vara 1 500 000 människoliv enbart i detta slag.
Mellan 14- 24 januari 1943 sammanträder de allierade. Churchill för England och Roosevelt för USA var där. Även den franska ledaren Charles de Gulle deltog. Stalin var bjuden men hade avböjt. De gjorde då upp planerna på hur tyskarna och deras allierade (axelmakterna) skulle krossas. Bland annat beslutade de att de skulle bomba tyska civila städer för att krossa den tyska moralen och göra det svårare för den nazistiska armén att organisera sig. Kriget hade kommit till självaste tyskland…(något som inte heller hade hänt under första världskriget)
Samtidigt hade Italien kapitulerat och Hitler såg den italienska diktatorn Mussolini och hans frus lik hängande i rep framför en hurrande folkmassa. Kanske tanken slog honom att det även kanske var hans framtid. Alla tyskar var trots allt inte så glada över det han hittills hade åstadkommit.
Stalin, Roosvelt & Churchill i möte. Under sommaren 1943 samlar de allierade ihop sig till en gemensam och förhoppningsvis slutlig auktion mot Hitler och Tyskland. USA och England landsätter sina trupper på stränderna i Normandie (mest känd som D-day) och Sovjet tvingar tyskarna att retirera allt längre in mot sina egna områden. Hitler får nu stora problem att utkämpa tvåfrontskriget.
Det blir mycket svårt för honom att veta vart han ska placera sina bästa trupper och sina främsta vapen. Samtidigt vägrar han lyssna på sina erfarna generaler. Hitler som egentligen är en amatör när det kommer till militär strategi tycker att han själv vet bäst vad som ska göras, med katastrofala följder för både honom själv och tyskland.
Starkt pressad klarar han sig dock nästan ett helt år mot alla sina mäktiga fiender. Det tar ända till den 3 maj 1945 till den Tyska huvudstaden Berlin kapitulerar för de Sovjetiska trupperna. Hitlers hade då redan tagit livet av sig (den 29 april, strax efter sin 56 års dag). Till skillnad från första världskrigets slut var tyskland nu ett sönderbombat land med en enorm kollektiv skuld att bearbeta.
Japanerna vägrade att kapitulera trots tysklands nederlag. USA tog då fram sitt nya vapen, bomben framför alla andra bomber, atombomben[4]. I början av augusti bombar de två Japanska städer och de ser sig slutligen tvingade att ge upp.
Epilog:
Andra världskriget tar slut 2 september 1945. Sex år och en dag hade kriget varat, ca. 62 000 000 hade dött.
Världen hade då fått bevittna två världskrig under en tretioårsperiod. Bägge krigen hade påbörjats i Europa… Det var dags att hitta alternativa metoder för att föra europeisk politik, därför skapades EU.
Den stora vinnaren på bägge krigen var USA som tog över som världsmakt från Västeuropa. Alla smarta vetenskapsmän hade redan flyttat sig och dollarn visade sig snart vara den mest stabila valutan. Dock fick dom än inte vara ensam världsmakt eftersom Sovjetunionen också var stort och mäktigt. Så efter att Tyskland och Frankrike hade förgöra varandra i de bägge världskrigen kom två nya riken att hata varandra; Sovjetunionen och USA. Kalla kriget blev snart ett faktum…
Sammanfattning:
Stridande: (De största länderna som deltog)
Allierade:
· England
· USA
· Sovjetunionen
· Frankrike
Axelmakterna:
· Tyskland
· Italien
· Japan
Ledare:
· Storbritannien: Winston Churchill
· USA: Franklin D Roosevelt
· Sovjetunionen: Joseph Stalin
· Frankrike: Charles de Gaulle
· Tyskland: Adolf Hitler
· Italien: Benito Mussolini
· Japan: kejsare Hirohito
Förluster:
· Militära döda:
17 000 000
· Civila döda:
33 000 000
· Totalt döda:
50 000 000
Den nation som fick offra flest liv under kriget var Sovjetunionen med ca 25 000 000 döda.
Alla siffror är dock osäkra.
· Militärt döda:
8 000 000
· Civila döda:
4 000 000
· Totalt döda:
12 000 000
[1] Att rensa ut betydde att han skickade dem han inte tyckte om arbetsläger i ett svin kallt Sibirien efter det att de hade genomgått en mycket omfattade tortyr hos den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Många avrättades även.
[2] Detta var precis det som hade hänt när den franska kejsaren Napoleon i början av 1800-talet hade försökt att erövra Ryssland. Ibland återupprepar sig historien.
[3] Del gjorde dom det för att de vill men även för att de var tvungna. Om en sovjetisk soldat deserterade, dvs. gav upp och överlämnade sig till fiender, dödades de av sina egna innan de hade kommit fram till tyskarna. Det var även belagt med dödstraff att inte döda sina kompisar som deserterade. Hundratusentals sovjetiska soldater dödades på detta sätt av sina egna…
[4] Bland andra hade Einstein varit med att ta fram atombomben. Einstein som från början var tysk med judiskt påbrå som hade flytt under Hitlers terror.
fredag 25 september 2009
Hitler, från fattig konstnär till mäktig diktator
Hitler föds i Österrike- Ungern 20 april, 1880. Det enda utmärkande med Hitlers uppväxt var den stränga pappan som pressade Hitler att prestera i skolan och som slog honom när han inte levde upp till faderns förväntningar. Övriga familj bestod av mamma och syskon. Hans pappa dör när Hitler är tretton år.
1907 kommer Hitler till Österrikes huvudstad Wien med förhoppningen att bli framgångsrik konstnär. Saker och ting går dock inte riktigt som han planerade. Han kommer inte in på den konstskola han sökte till, dessutom blir han snart av med den pension han hade fått efter pappans död.
Mellan 1909 och 1913 hankar sig Hitler fram i Wien genom att sälja enklare avmålningar av turistattraktioner i staden och genom att leva i ett simpelt ungkarlshotell. Många av hans grannar i hemmet är judar som hjälper honom att sälja sina målningar.
När första världskriget börjar segla upp och Hitler befarar att han ska bli inkallad till den Österrikisk- Ungerska armén flyttar Hitler till Mûnchen eftersom han inte kan se sig själv ingå i den Österrikiska armén. 1914 anmäler han sig som frivillig i den Tyska armen. Han trivs väldigt bra som soldat, äntligen känner han att hans liv har fått en mening efter alla år som fattig konstnär. Han befordras dock inte eftersom hans överordnar anser at han saknar ledaregenskaper men han får en medalj för det mod han uppvisar under kriget.
När nederlaget kommer för Tyskland 1918 blir detta en stor chock för Hitler. Han har svårt att acceptera att hans älskade Tyskland faktiskt hade inte bara förlorat utan sedan även blir förnedrad genom Versallesfreden.
Efter kriget får Hitler fortsatt anställning i den tyska arméns propaganda avdelning. Hans uppgift blir att predika tysk nationalism och anti- socialism för soldaterna, ett arbete han visar sig ha stor talang för. I samma veva blir han medlem i Tyska arbetar paritet DAP som är ett högerparti som liksom Hitler tycker det är mycket viktigt med den Tyska hedern, att tyskland och dess folk är någonting utöver alla andra länder och att socialister och kommunister är svin. De är även antisemitism och inom partiet och inom armén blir det allt mer legitimt att skylla första världskrigets nederlag på judarna. Idén om att judarna har en stor komplott mot hela världen och strävar efter att ta över all makt bl.a. genom kommunismen blir allt mer etablerad. Hitler tar till sig dessa idéer och blir snart en av dess främsta förespråkare.
Hans inflytande över DAP bli tidigt mycket stort när man märker av hans närmaste unika förmåga att tala för sin sak. Man erbjuder honom ledarskapet för hela partiet men han avböjer dock till en början. Allt eftersom hans självförtroende ökar börjar han dock se sig själv som en framtida ledare, inte bara för partiet utan för hela Tyskland och innerst inne drömmer han om att bli halva värdens ledare. En plan börjar ta form.
1921 blir han partiledare, han börjar kallas Fürer och får allt fler beundrare. 1923 försöker han och hans anhängare sig på att ta makten i landet genom en stadskupp (ölkällarkuppen). Detta går dock inte som planerat och Hitler grips och döms några månader senare till fem års fängelse.
Hitler använder sin tid i fängelset till att skriva Mein Kampf. Där sitter han som ledare för ett litet nationalistiskt parti i ett mycket svagt och slaget Tyskland och skriver om sina storslag planer om hur han ska se till att Tyskland blir större och mäktigare än vad det någonsin har varit förut och att han ska vara detta rikes obestridliga ledare. Hans vision därutöver är att hämnas grundligt på fransmännen, krossa kommunisterna och bli kvitt judarna.
Fängelsevistelsen varar i knappt ett år. När han kommer ut har han en plan och han har en vision över hur han ska genomföra den. Han tar åter igenom kontrollen över sitt parti och deklarerar att de vill vinna makten i landet genom demokratiska medel. De kommande fem åren ägnar han sig åt att försöka åstadkomma detta genom att resa land och rike runt och hålla sina berömda troll bindande tal. Han får allt fler anhängare hos militärer, jordbrukare och medelklassen d.v.s. de grupper som drabbades hårdast efter nederlaget av kriget samt av den ekonomiska krisen som rådde i landet. Stödet ökade ytterligare 1930 då den stora internationella ekonomiska depressionen drabbade de redan hårt sargade tyskarna ytterligare.
1933 har Hitler lyckats bli folkvald rikskansler och hans parti är det största partiet i riksdagen. Hans makt är dock långt ifrån säkrad, socialdemokraterna var ett mycket stort hot och kommunisterna vann även dom röster på den ekonomiska krisen. Omständigheterna går då Hitlers väg då någon tänder eld på riksdagen som brinner ned till grunden. Han får då tillfället att öppet kunna förfölja sina politiska motståndare på vänsterkanten och öka sina egna maktbefogenheter.
Snart blir förföljelse och mord vardag i Hitlers tyskland. Arbetsläger skapas dit så många socialdemokrater och kommunisteer som möjligt skickas. Han genomför även en utrensning i sitt eget parti där han låter mörda ett antal partimedlemmar Hitler misstänker är emot honom (de långa knivarnas natt).
Samtidigt förbättras situationen för de flesta vanliga tyskar. Nazist partiet lyckas manipulera fram pengar till massiva satsningar på armén och infrastruktur. Det leder till att allt förre vill eller vågar ifrågasatta Hitler och Nazist partiets legitimitet och intentioner. Omvärlden, främst Storbritannien och Frankrike ser med ett vakande öga på Tysklans politiska utveckling, men de väljer att inte ingripa trots att Tyskland enligt Versallés fördraget inte fick utveckla sin armé.
Hitler hade nu åstadkommit en hel del ut av sina planer på hemmaplan. Det var nu dags för honom och för nazisterna att börja blicka ut mot världen och fundera på bästa möjliga sätt att skapa sitt rike på.
De hittar två bundsförvanter i Italien och Japan som säger sig vara beredda att stödja Tyskland i ett eventuellt krig (de kom att kallas axelmakterna). I mars 1938 lyckas Hitler införliva sitt födelseland Österrike med Tyskland. Suksesift börjar han därefter ta delar av Tjeckoslovakien. Omvärlden förhåller sig fortfarande passiva…
Den 23 augusti slår nyheten ner som en bomb i världen: Sovjettunionen och Tyskland hade ingått en pakt (Molotov- Ribbentorp-pakten). Detta hade sätts som en högst osannolikt pakt då Sovjettunionen var en kommunistisk diktatur och alla viste att nazisterna helst ville göra samma sak med alla kommunister som dom gjorde mot judarna. Omvärlden och de blivande allierade (Storbritannien och Frankrike) började nu bli riktigt nervösa. En tanke om att Hitler kanske inte skulle låta sig nöjas med det han redan hade åstadkommit började krypa fram, till deras stora fasa. De kom överens om att Tyskland invaderade Polen skulle det bli sista droppen.
1 september, 1939 invaderar Tyskland Polen och Europa…
1907 kommer Hitler till Österrikes huvudstad Wien med förhoppningen att bli framgångsrik konstnär. Saker och ting går dock inte riktigt som han planerade. Han kommer inte in på den konstskola han sökte till, dessutom blir han snart av med den pension han hade fått efter pappans död.
Mellan 1909 och 1913 hankar sig Hitler fram i Wien genom att sälja enklare avmålningar av turistattraktioner i staden och genom att leva i ett simpelt ungkarlshotell. Många av hans grannar i hemmet är judar som hjälper honom att sälja sina målningar.
När första världskriget börjar segla upp och Hitler befarar att han ska bli inkallad till den Österrikisk- Ungerska armén flyttar Hitler till Mûnchen eftersom han inte kan se sig själv ingå i den Österrikiska armén. 1914 anmäler han sig som frivillig i den Tyska armen. Han trivs väldigt bra som soldat, äntligen känner han att hans liv har fått en mening efter alla år som fattig konstnär. Han befordras dock inte eftersom hans överordnar anser at han saknar ledaregenskaper men han får en medalj för det mod han uppvisar under kriget.
När nederlaget kommer för Tyskland 1918 blir detta en stor chock för Hitler. Han har svårt att acceptera att hans älskade Tyskland faktiskt hade inte bara förlorat utan sedan även blir förnedrad genom Versallesfreden.
Efter kriget får Hitler fortsatt anställning i den tyska arméns propaganda avdelning. Hans uppgift blir att predika tysk nationalism och anti- socialism för soldaterna, ett arbete han visar sig ha stor talang för. I samma veva blir han medlem i Tyska arbetar paritet DAP som är ett högerparti som liksom Hitler tycker det är mycket viktigt med den Tyska hedern, att tyskland och dess folk är någonting utöver alla andra länder och att socialister och kommunister är svin. De är även antisemitism och inom partiet och inom armén blir det allt mer legitimt att skylla första världskrigets nederlag på judarna. Idén om att judarna har en stor komplott mot hela världen och strävar efter att ta över all makt bl.a. genom kommunismen blir allt mer etablerad. Hitler tar till sig dessa idéer och blir snart en av dess främsta förespråkare.
Hans inflytande över DAP bli tidigt mycket stort när man märker av hans närmaste unika förmåga att tala för sin sak. Man erbjuder honom ledarskapet för hela partiet men han avböjer dock till en början. Allt eftersom hans självförtroende ökar börjar han dock se sig själv som en framtida ledare, inte bara för partiet utan för hela Tyskland och innerst inne drömmer han om att bli halva värdens ledare. En plan börjar ta form.
1921 blir han partiledare, han börjar kallas Fürer och får allt fler beundrare. 1923 försöker han och hans anhängare sig på att ta makten i landet genom en stadskupp (ölkällarkuppen). Detta går dock inte som planerat och Hitler grips och döms några månader senare till fem års fängelse.
Hitler använder sin tid i fängelset till att skriva Mein Kampf. Där sitter han som ledare för ett litet nationalistiskt parti i ett mycket svagt och slaget Tyskland och skriver om sina storslag planer om hur han ska se till att Tyskland blir större och mäktigare än vad det någonsin har varit förut och att han ska vara detta rikes obestridliga ledare. Hans vision därutöver är att hämnas grundligt på fransmännen, krossa kommunisterna och bli kvitt judarna.
Fängelsevistelsen varar i knappt ett år. När han kommer ut har han en plan och han har en vision över hur han ska genomföra den. Han tar åter igenom kontrollen över sitt parti och deklarerar att de vill vinna makten i landet genom demokratiska medel. De kommande fem åren ägnar han sig åt att försöka åstadkomma detta genom att resa land och rike runt och hålla sina berömda troll bindande tal. Han får allt fler anhängare hos militärer, jordbrukare och medelklassen d.v.s. de grupper som drabbades hårdast efter nederlaget av kriget samt av den ekonomiska krisen som rådde i landet. Stödet ökade ytterligare 1930 då den stora internationella ekonomiska depressionen drabbade de redan hårt sargade tyskarna ytterligare.
1933 har Hitler lyckats bli folkvald rikskansler och hans parti är det största partiet i riksdagen. Hans makt är dock långt ifrån säkrad, socialdemokraterna var ett mycket stort hot och kommunisterna vann även dom röster på den ekonomiska krisen. Omständigheterna går då Hitlers väg då någon tänder eld på riksdagen som brinner ned till grunden. Han får då tillfället att öppet kunna förfölja sina politiska motståndare på vänsterkanten och öka sina egna maktbefogenheter.
Snart blir förföljelse och mord vardag i Hitlers tyskland. Arbetsläger skapas dit så många socialdemokrater och kommunisteer som möjligt skickas. Han genomför även en utrensning i sitt eget parti där han låter mörda ett antal partimedlemmar Hitler misstänker är emot honom (de långa knivarnas natt).
Samtidigt förbättras situationen för de flesta vanliga tyskar. Nazist partiet lyckas manipulera fram pengar till massiva satsningar på armén och infrastruktur. Det leder till att allt förre vill eller vågar ifrågasatta Hitler och Nazist partiets legitimitet och intentioner. Omvärlden, främst Storbritannien och Frankrike ser med ett vakande öga på Tysklans politiska utveckling, men de väljer att inte ingripa trots att Tyskland enligt Versallés fördraget inte fick utveckla sin armé.
Hitler hade nu åstadkommit en hel del ut av sina planer på hemmaplan. Det var nu dags för honom och för nazisterna att börja blicka ut mot världen och fundera på bästa möjliga sätt att skapa sitt rike på.
De hittar två bundsförvanter i Italien och Japan som säger sig vara beredda att stödja Tyskland i ett eventuellt krig (de kom att kallas axelmakterna). I mars 1938 lyckas Hitler införliva sitt födelseland Österrike med Tyskland. Suksesift börjar han därefter ta delar av Tjeckoslovakien. Omvärlden förhåller sig fortfarande passiva…
Den 23 augusti slår nyheten ner som en bomb i världen: Sovjettunionen och Tyskland hade ingått en pakt (Molotov- Ribbentorp-pakten). Detta hade sätts som en högst osannolikt pakt då Sovjettunionen var en kommunistisk diktatur och alla viste att nazisterna helst ville göra samma sak med alla kommunister som dom gjorde mot judarna. Omvärlden och de blivande allierade (Storbritannien och Frankrike) började nu bli riktigt nervösa. En tanke om att Hitler kanske inte skulle låta sig nöjas med det han redan hade åstadkommit började krypa fram, till deras stora fasa. De kom överens om att Tyskland invaderade Polen skulle det bli sista droppen.
1 september, 1939 invaderar Tyskland Polen och Europa…
torsdag 24 september 2009
länkar ww2
http://english.pobediteli.ru/
Rörlig karta över utvecklingen på östfronten.
http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/
http://ww2.historiesajten.se/artal.asp?id=1
Svensk bra sida med mycket fakta.
Rörlig karta över utvecklingen på östfronten.
http://www.bbc.co.uk/history/worldwars/wwtwo/
http://ww2.historiesajten.se/artal.asp?id=1
Svensk bra sida med mycket fakta.
En låt
Välj en låt som har något slag budksp som har med samhället i fråga. Svara sedan på följande frågor:
Vad handlar låten om?
Vilken del av låten tycker du bäst om och varför?
Håller du med om budskapet i låten? Motivera.
När du gör uppgiften ska du försöka svara på ett sätt som överstämmer med det betyg du eftersträvar. Om du siktar t.ex. på MVG ska du visa att du kan sätta låten i ett större samhällsperspektiv och ha åsikter kring detta (både postiva och negativa).
Vad handlar låten om?
Vilken del av låten tycker du bäst om och varför?
Håller du med om budskapet i låten? Motivera.
När du gör uppgiften ska du försöka svara på ett sätt som överstämmer med det betyg du eftersträvar. Om du siktar t.ex. på MVG ska du visa att du kan sätta låten i ett större samhällsperspektiv och ha åsikter kring detta (både postiva och negativa).
onsdag 23 september 2009
Länkar ww1
http://www.bbc.co.uk/schools/worldwarone/
http://www.firstworldwar.com/
Bästa sidan om ww1 jag har hittat med all info man kan önska sig.
http://www.secstate.wa.gov/history/ww1/
http://www.firstworldwar.com/
Bästa sidan om ww1 jag har hittat med all info man kan önska sig.
http://www.secstate.wa.gov/history/ww1/
kunskapskrav samhällsekonomi
Kunskapskrav:
Onsdagen den 30 sep. kommer vi ha prov i samhällsekonomi. Följande saker ska 8:4 kunna. Provet kommer vara i from av ett G prov, när detta är gjort kommer vi fördjupa oss ytterligare med möjlighet till högre betyg.
Det här ska man kunna:
Följande saker måste ni lära er för att nå G nivån i samhällekonomin.
Ni ska kunna förklara följande begrepp:
· BNP
· Arbetsmarkand
· Inflation
· Konjunktur
· Valuta
· Utbud/ Efterfrågan
· Ni ska kunna svara på följande frågor:
· Vad menas med kapitalism?
· Vad menas med blandekonomi?
· Vad menas med planekonomi?
Ekonomsikt kretslopp
· Du ska kunna rita upp ett ekonomiskt kretslopp.
Vi kommer att ha ett G test på detta måndagen den 28. Vi kommer sedan att göra en fördjupningsuppgift där man kommer att ha möjlighet att få högre betyg.
Onsdagen den 30 sep. kommer vi ha prov i samhällsekonomi. Följande saker ska 8:4 kunna. Provet kommer vara i from av ett G prov, när detta är gjort kommer vi fördjupa oss ytterligare med möjlighet till högre betyg.
Det här ska man kunna:
Följande saker måste ni lära er för att nå G nivån i samhällekonomin.
Ni ska kunna förklara följande begrepp:
· BNP
· Arbetsmarkand
· Inflation
· Konjunktur
· Valuta
· Utbud/ Efterfrågan
· Ni ska kunna svara på följande frågor:
· Vad menas med kapitalism?
· Vad menas med blandekonomi?
· Vad menas med planekonomi?
Ekonomsikt kretslopp
· Du ska kunna rita upp ett ekonomiskt kretslopp.
Vi kommer att ha ett G test på detta måndagen den 28. Vi kommer sedan att göra en fördjupningsuppgift där man kommer att ha möjlighet att få högre betyg.
måndag 21 september 2009
Föreläsning 2
Första världskriget
Anteckningar; föreläsning 2; första världskriget.
Nya vapen:
Under första världskriget kom det en mängd nya vapen. Den mest betydelsefulla var kulsprutan. Andra nya vapen var nytt artilleri, flygplan och ubåtar. Tyskarna var först ut med de flesta nya vapen.
Fronterna:
Västfronten vid i huvudsak Belgien utvecklades till ett skyttegravs krig. Soldaterna låg i diken och sköt mot varandra. Kulsprutorna gjorde att dödssiffrorna blev mycket höga.
På östfronten fick ottomanska riket och Österrike- Ungern tidigt problem med sin krigsföring.
Under senhösten 1914 började man inse att kriget skulle vara längre än fram till jul, som man tidigare hade trott.
Soldaterna:
Det var väldigt många soldater som dödades under kriget. De som inte dödades skadades i stor utsträckning samt fick psykiska men för livet.
Kolonier som t.ex. Indien bidrog med många soldater för Englands del. Även andra kolonier bidrog. (Kolonier var länder som ”ägdes” av andra länder, t.ex. England ägde Indien och stora delar av Afrika.)
Folket tröttnar:
1916 börjar folken i de olika länderna bli krigströtta. De börjar protestera mot hela kriget.
USA går med:
1917 går USA med i kriget på entaternas sida. Anledningen till att de går med är att tyskarna sänker deras handelsfartyg med hjälp av u-båtar. England och frankrike hade även tidigare försökt att övertala USA att gå med.
USA: s folk var lika entusiastiska över att kriga som folket i Europa hade varit 1914. De hade många soldater och mycket material att bidra med. Att USA gick med i kriget var det som gjorde att entaterna fick ett tydligt övertag mot central makterna.
Tyskland:
Kriget pågick inte inne i tyskland men det tyska folket fick ändå betala ett högt pris. Landet gick över till en planekonomi där alla resurser inriktade sig på att bidra till kriget. Maten ransonerades och den vanliga medborgaren fick c. 1000 kalorier att äta per dag. (En vuxen ska äta ca. 2000 per dag).
Det tyska folket började känna sig allt tröttare på kriget.
Kvinnorna:
Kvinnorna fick i stor uträckning hjälpa till och arbeta under kriget. De var med på fronten genom att köra ambulanser och vara sjuksköterskor. De fick även bidra till att andra tjänster som männen i vanliga fall skötte.
Som tack för hjälpen lovades kvinnorna i många länder rösträtt efter kriget.
Arbetarklassen:
En klar vinnare på kriget var arbetarna som innan kriget hade jobbat för låg lön under dåliga villkor. Kriget innebar att det blev arbetskraftbrist vilket gjorde att arbetarna kunde ställa krav på arbetsgivarna.
Revolutioner:
I de flesta länder i Europa började krigströttheten så småningom gå över till protester mot dom som hade startat kriget. Man började kräva kungarna skulle abdikera och att man skulle införa demokrati där folket skulle få mer att säga till om.
I både frankrike och Tyskland försökte man göra revolution utan att lyckas.
I Österrike- Ungern började olika delar av landet kräva självtändhet. Hela landet höll på att splittras.
I Ryssland lyckades revolutionen 1917 och den Ryska kejsaren avsattes. Detta ledde till att Ryssland gjorde upp en separat fred med Tyskland.
Freden:
Åren gick och krigen kom fortfarande ingen vart på västfronten. Soldaterna dog som flugor men till ingen nytta. Samtidigt började folket i de olika länderna protestera allt mer. Det började bli dags för fred och Tyskland stod som förlorarna.
Vapenvila utlystes den 11 nov. 1918. Notan för hela kriget var 332 billioner dollar, 10 miljoner döda och 20 miljoner skadade.
Förhandlingarna om hur freden skulle se ut kom igång i slottet Versallés i Frankrike 1919. Man kom efter sega förhandlingar fram till följande:
- NF skulle bildas och se till att fred skapades i världen (föregångare till dagens FN)
- En allians skulle skapas mellan USA, England och Frankrike, främst för att skydda fransmännen från deras tyska grannar.
- Tyskland skulle ses som ansvarig för kriget och betala skadestånd för det.
Tyskarna fick inte vara med och förhandla och de tvingades skriva under eftersom Engelsmännen fortfarande inte tillät några varor komma in i Tyskland vilket ledde till att många tyskar mer eller mindre svälte ihjäl.
I slutändan hände dock inte mycket med detta. (Se häfte)
Konsekvenser av kriget:
Vinnarna av första världskriget vann inte mycket. Länder som Frankrike och England som innan kriget hade varit välmående med bra ekonomier var mer eller mindre panka. Hela världshandeln gick ned efter kriget eftersom alla länder tyckte att det var bättre att klara sig själva i stället för att göra affärer med andra länder.
En stor vinnare var dock demokratin och arbetarna. Många kungar förlorade sin makt och fick abdikerar medan folket fick mer att säga till om.
Anteckningar; föreläsning 2; första världskriget.
Nya vapen:
Under första världskriget kom det en mängd nya vapen. Den mest betydelsefulla var kulsprutan. Andra nya vapen var nytt artilleri, flygplan och ubåtar. Tyskarna var först ut med de flesta nya vapen.
Fronterna:
Västfronten vid i huvudsak Belgien utvecklades till ett skyttegravs krig. Soldaterna låg i diken och sköt mot varandra. Kulsprutorna gjorde att dödssiffrorna blev mycket höga.
På östfronten fick ottomanska riket och Österrike- Ungern tidigt problem med sin krigsföring.
Under senhösten 1914 började man inse att kriget skulle vara längre än fram till jul, som man tidigare hade trott.
Soldaterna:
Det var väldigt många soldater som dödades under kriget. De som inte dödades skadades i stor utsträckning samt fick psykiska men för livet.
Kolonier som t.ex. Indien bidrog med många soldater för Englands del. Även andra kolonier bidrog. (Kolonier var länder som ”ägdes” av andra länder, t.ex. England ägde Indien och stora delar av Afrika.)
Folket tröttnar:
1916 börjar folken i de olika länderna bli krigströtta. De börjar protestera mot hela kriget.
USA går med:
1917 går USA med i kriget på entaternas sida. Anledningen till att de går med är att tyskarna sänker deras handelsfartyg med hjälp av u-båtar. England och frankrike hade även tidigare försökt att övertala USA att gå med.
USA: s folk var lika entusiastiska över att kriga som folket i Europa hade varit 1914. De hade många soldater och mycket material att bidra med. Att USA gick med i kriget var det som gjorde att entaterna fick ett tydligt övertag mot central makterna.
Tyskland:
Kriget pågick inte inne i tyskland men det tyska folket fick ändå betala ett högt pris. Landet gick över till en planekonomi där alla resurser inriktade sig på att bidra till kriget. Maten ransonerades och den vanliga medborgaren fick c. 1000 kalorier att äta per dag. (En vuxen ska äta ca. 2000 per dag).
Det tyska folket började känna sig allt tröttare på kriget.
Kvinnorna:
Kvinnorna fick i stor uträckning hjälpa till och arbeta under kriget. De var med på fronten genom att köra ambulanser och vara sjuksköterskor. De fick även bidra till att andra tjänster som männen i vanliga fall skötte.
Som tack för hjälpen lovades kvinnorna i många länder rösträtt efter kriget.
Arbetarklassen:
En klar vinnare på kriget var arbetarna som innan kriget hade jobbat för låg lön under dåliga villkor. Kriget innebar att det blev arbetskraftbrist vilket gjorde att arbetarna kunde ställa krav på arbetsgivarna.
Revolutioner:
I de flesta länder i Europa började krigströttheten så småningom gå över till protester mot dom som hade startat kriget. Man började kräva kungarna skulle abdikera och att man skulle införa demokrati där folket skulle få mer att säga till om.
I både frankrike och Tyskland försökte man göra revolution utan att lyckas.
I Österrike- Ungern började olika delar av landet kräva självtändhet. Hela landet höll på att splittras.
I Ryssland lyckades revolutionen 1917 och den Ryska kejsaren avsattes. Detta ledde till att Ryssland gjorde upp en separat fred med Tyskland.
Freden:
Åren gick och krigen kom fortfarande ingen vart på västfronten. Soldaterna dog som flugor men till ingen nytta. Samtidigt började folket i de olika länderna protestera allt mer. Det började bli dags för fred och Tyskland stod som förlorarna.
Vapenvila utlystes den 11 nov. 1918. Notan för hela kriget var 332 billioner dollar, 10 miljoner döda och 20 miljoner skadade.
Förhandlingarna om hur freden skulle se ut kom igång i slottet Versallés i Frankrike 1919. Man kom efter sega förhandlingar fram till följande:
- NF skulle bildas och se till att fred skapades i världen (föregångare till dagens FN)
- En allians skulle skapas mellan USA, England och Frankrike, främst för att skydda fransmännen från deras tyska grannar.
- Tyskland skulle ses som ansvarig för kriget och betala skadestånd för det.
Tyskarna fick inte vara med och förhandla och de tvingades skriva under eftersom Engelsmännen fortfarande inte tillät några varor komma in i Tyskland vilket ledde till att många tyskar mer eller mindre svälte ihjäl.
I slutändan hände dock inte mycket med detta. (Se häfte)
Konsekvenser av kriget:
Vinnarna av första världskriget vann inte mycket. Länder som Frankrike och England som innan kriget hade varit välmående med bra ekonomier var mer eller mindre panka. Hela världshandeln gick ned efter kriget eftersom alla länder tyckte att det var bättre att klara sig själva i stället för att göra affärer med andra länder.
En stor vinnare var dock demokratin och arbetarna. Många kungar förlorade sin makt och fick abdikerar medan folket fick mer att säga till om.
söndag 13 september 2009
Kunskapskrav; första världskrigetDetta ska ni kunna till G provet om första väldskriget. Provet kommer att vara måndagen den 5 oktober.
Viktiga årtal:
När kriget börade.
När USA gick med i kriget.
När kriget slutade.
Alianserna:
Vilka var alierade med vilka och något om varför?
Vilka tillhörde centralmakterna och vilka tillhörde entaterna?
Varför gick USA med i kriget och på vilken sida?
Förlopp:
Vad hände i skotten i Sarajevo och varför är det viktigt att kunna?
Vad var svarta veckan?
På vilket sätt kom ubåtarna att få en avgörande betydelse för krigets utveckling?
På vilket sätt kom kulsprutan att få en viktig roll i kriget?
Vilken roll spelade skyttegravararna i kriget?
Vem vann kriget?
Vad innebar freden i Versalles?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)