http://www.regeringen.se/sb/d/2520
Sveriges utrikesdepartament sida med information om Sveriges reltioner till olika länder.
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____25.aspx
Information om olika konflikter i världen.
http://earth.google.es/index.html
Hur coolt som helst bara...
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/
Hur mycket fakta som helst om olika länder. På engelska dock...
lördag 31 oktober 2009
måndag 19 oktober 2009
Bedömning fördjupning i SO arbete om världskrigen
Mål med uppgiften:
Få en djupare förståelse för hur människans livsvillkor har sätt ut under antingen första eller andra världskriget.
Få en djupare förståelse för hur världskrigen förändrade människans livsvillkor.
Bedömning:
För G visar ni att ni har nått de uppställda målen samt att ni har med relevant fakta.
För VG förväntas att ni ha visat på en djupare förståelse för hur människans livsvillkor förändrades på grund av världskrigen. Samt ha en väl genomarbetat fakta.
För MVG förväntas en god insikt i människans livsvillkor samt kunna ge en mycket god bild av hur samhället såg ut under den period ni har valt.
Få en djupare förståelse för hur människans livsvillkor har sätt ut under antingen första eller andra världskriget.
Få en djupare förståelse för hur världskrigen förändrade människans livsvillkor.
Bedömning:
För G visar ni att ni har nått de uppställda målen samt att ni har med relevant fakta.
För VG förväntas att ni ha visat på en djupare förståelse för hur människans livsvillkor förändrades på grund av världskrigen. Samt ha en väl genomarbetat fakta.
För MVG förväntas en god insikt i människans livsvillkor samt kunna ge en mycket god bild av hur samhället såg ut under den period ni har valt.
måndag 12 oktober 2009
Vikarie
Hej på er!
Jag kommer att vara borta tisdag och onsdag den här veckan. Ni kommer att ha vikarie alla lektioner. Jag hoppas att ni vet vad det är ni ska göra och tar ansvar för att utnytja tiden väl.
/Alexandra
Jag kommer att vara borta tisdag och onsdag den här veckan. Ni kommer att ha vikarie alla lektioner. Jag hoppas att ni vet vad det är ni ska göra och tar ansvar för att utnytja tiden väl.
/Alexandra
Fördjupning
I dag har vi börjat med fördjupningarna. Ni ska hitta fakta om det ämne de ska skriva om och sedan välja vilken texttyp; novell, insändare, intervjuv, eller artikel. Ett utkast ska vara klart den 21:a oktober. Ni ska sedan byta tesxter med varadra för att ge feedback till varandra.
Hela uppgiften ska vara klart 6:e november
I uppgiften kommer ni få betyg i både svenska och SO.
Bra länk om förintelsen:
http://www.levandehistoria.se/
Hela uppgiften ska vara klart 6:e november
I uppgiften kommer ni få betyg i både svenska och SO.
Bra länk om förintelsen:
http://www.levandehistoria.se/
8:4
Lektionen den 12:e.
I dag har de som klarade provet arbetat med fördjupningsuppgiften. Den kommer ni kunna få högre betyg i. De som inte klarade provet har gjort en brochyr.
Omprovet kommer att vara måndagen den 19:e. Fördjupningen ska vara klar då men de kommer få tid att arbeta med den när de andra gör provet.
I dag har de som klarade provet arbetat med fördjupningsuppgiften. Den kommer ni kunna få högre betyg i. De som inte klarade provet har gjort en brochyr.
Omprovet kommer att vara måndagen den 19:e. Fördjupningen ska vara klar då men de kommer få tid att arbeta med den när de andra gör provet.
Tjeckien och Danmark
Tjeckiska republiken vs. Danmark
Jätte bra att du klarade provet i samhällsekonomi! Nu ska du få en ny utmaning att lösa. I denna uppgift kommer ni att kunna även kunna få VG och MVG. Jag vet att den är ganska svår vilket gör att jag blir mycket imponerad av er som klarar av den.
Ni har två och en halv lektioner på er att göra klart uppgiften dvs måndag, onsdag och halva måndagens lektioner. Arbetet ska vara ca. en sida dataskriven när den är klar. Om ni inte hinner skriva på datorn är det okej det med.
Tänk på att utnyttja tiden väl…
I uppgiften ska ni svara på frågan:
Varför Danmark har högre BNP än vad Tjeckien har?
I texterna nedan hittar ni en hel del fakta som ni kommer att han använding av men det kan även bli aktuellt för er att hitta egen fakta. Om ni går in på landguiden.se och klickar på demo vertion kommer ni få upp en massa fakta om de bägge länderna. Där kan ni även gå in och göra direkta jämförelser mellan länderna.
För G ska ni göra en enkel jämförelse där ni tar upp de tydligaste anledningarna till skillanden i BNP.
För VG ska ni fördjupa er analys och och inte enbart tittar på de mest uppenbara ekonomsika orsakerna utan ni har då även tittat på de historiska orsakerna, naturtillgångar, politik, m.m. Ni diskuterar då hur dessa faktorer har påverkat landets ekonomier i olika rikningar.
För MVG krävs förutom VG kriteriet även att ni tittar på vad skillnaderna i ekonomin leder till för alla de som bor i landet samt funderar på hur landet på bästa sätt bör göra för att öka sina BNP:er ytterligare.
Fakta Tjeckiska republiken
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor och tjänster; om det råder överskott i bytesbalansen är exporten av varor och tjänster större än importen. Om det däremot råder underskott är importen av varor och tjänster större än exporten
Tjeckien är ett av de länder i det forna östblocket som klarade övergången från plan- till marknadsekonomi snabbast och smidigast. Utgångsläget var relativt gott; Tjeckoslovakien var under mellankrigstiden en av världens mest avancerade ekonomier. Kommuniståren försämrade läget. Vid tiden för sammetsrevolutionen hade landet en överdimensionerad och energiintensiv tung industri och en eftersatt tjänstesektor. Men det fanns ett arv att bygga på. Privatiseringar inleddes tidigt där medborgarna till förmånliga villkor erbjöds att få del i försäljningen av statliga företag. Utländska investeringar strömmade till och industrin lyckades till stor del öka sin produktivitet och anpassa sig till den västeuropeiska exportmarknaden.
Bakslag har förekommit på vägen. I slutet av 1990-talet bidrog fallande export till valutakris och bankkris. Efter några års lågkonjunktur vände ekonomin upp igen vid millennieskiftet.
År 2005 beräknades endast 15 procent av ekonomin vara kvar i statlig ägo, då kvarvarande delar av bland annat telebolaget Cesky Telecom och oljebolaget Unipetrol sålts. I början av 2009 presenterade regeringen planer på att också sälja flygbolaget Czech Airlines. Staten planerade dock att behålla sin majoritetsandel i det lönsamma elbolaget CEZ.
2008 hade landet den kanske stabilaste ekonomin i Centraleuropa. Tjeckien hade då ett årtionde av stark tillväxt bakom sig, baserad på stor export till EU och omfattande utländska och inhemska investeringar. Samtidigt drogs staten fortfarande med stora underskott. Under året började ändringar i skattesystemet och sociallagstiftningen träda i kraft. Så kallad platt skatt infördes, där alla betalar samma inkomstskatt, och bolagsskatten sänktes. Sociala förmåner stramades åt.
Mot slutet av 2008 stod det klart att den globala finanskrisen, tillsammans med lågkonjunkturen, skulle drabba även Tjeckien. Industriproduktionen föll kraftigt, inte minst fordonstillverkningen som stod för nära 10 procent av BNP. Nästan alla bilar exporteras till Västeuropa, där nybilsförsäljningen störtdök i slutet av året. Biltillverkare med Volkswagenägda Skoda i täten varslade anställda och drog ned på produktionen.
Industrin svarade fortfarande för nära 40 procent av BNP, även om den tappat i betydelse sedan 1990. Jordbruket, som även tidigare haft en blygsam roll, hade gått tillbaka ytterligare. Samtidigt hade tjänstesektorn blivit allt viktigare. Det råder dock stora regionala skillnader. I och omkring Prag är ekonomin stark. Nära de tyska och österrikiska gränserna har också nya jobb skapats både inom industrin och tjänstesektorn. Samtidigt hade de norra delarna av landet, där kol- och stålindustrin dominerade, drabbats hårt av nedläggningar.
Efter flera år av tillväxt på 5–6 procent dämpades takten något till drygt 4 procent 2008. Prognosmakare spådde negativ tillväxt 2009, i krisens spår. Inflationen på drygt 6 procent 2008 väntades mer än halveras.
Inbromsningen i ekonomin bidrog till att budgetunderskottet riskerade att fortsätta att överstiga 3 procent av BNP, vilket strider mot de krav som ställs på länder som vill ansluta sig till euron. Tjeckien har som målsättning att gå med i EUs valutaunion, men inget datum hade satts som mål i början av 2009.
Under kommunisttiden handlade Tjeckoslovakien nästan uteslutande med östblocket. Tjeckien var dock ett av de länder som snabbast lyckades att ställa om sin handel till nya västliga marknader. Tyskland blev snabbt landets främsta handelspartner; hela EU stod 2007 för 85 procent av handeln.
Landet hade länge betydande underskott i både handels- och bytesbalanserna. Men god tillväxt i exporten av bilar och maskiner bidrog till att exporten 2007 var större än importen.
Fakta Danmark
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor; om det råder överskott i handelsbalansen är exporten större än importen. Om det däremot råder underskott är importen större än exporten
Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. Av EU-länderna är Danmark näst rikast efter Luxemburg. BNP-tillväxten är stadig, inflationen förhållandevis låg och arbetslösheten liten.
Ekonomin domineras av privata och offentliga tjänster. Därefter kommer en modern och väl utbyggd industri. Den traditionella huvudnäringen jordbruket bidrar numera bara med någon procent av BNP.
Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver är ekonomin i hög grad baserad på utrikeshandel, välutbildad arbetskraft och effektiv infrastruktur.
Efter 1970-talets ogynnsamma ekonomiska utveckling vände den borgerliga regeringen under Poul Schlüter 1982–1993 konjunkturen med hjälp av en god internationell konjunktur och en stram finans- och penningpolitik. Värdet på den danska kronan knöts till den stabila tyska D-marken, inkomst- och bolagsskatterna sänktes och statens utgifter minskades. Produktionen och exporten växte, inflationen sjönk och kronans värde steg. Sedan 1987 har Danmark haft en positiv handelsbalans.
När den socialdemokratiskt ledda regeringen under Poul Nyrup Rasmussen tillträdde 1993 var arbetslösheten fortfarande hög. Till en början stimulerade regeringen den offentliga och den privata konsumtionen men fortsatte sedan att föra en stram ekonomisk politik.
Tillväxten i den danska ekonomin uppgick 1993–2001 till nära 3 procent om året samtidigt som arbetslösheten sjönk. Därefter minskade, liksom i övriga EU, tillväxttakten. 2002-2004 låg den på drygt en procent för att sedan öka till 3 procent 2005-2006 och 2 procent 2007. Den internationella finanskrisen fick följder även för Danmark, och ekonomin gick in i recession i slutet av 2008. Sista kvartalet minskade BNP med 3,9 procent. Ekonomins nedgång förvärrades under 2009. Andra kvartalet visade BNP ett minus på 7,2 procent.
Både stats- och utlandsskulden har sjunkit avsevärt, bland annat tack vare ökade inkomster från oljeutvinning (se Naturtillgångar och energi). Statsskulden kunde minskas från 50 procent av BNP 2003 till 27 procent av BNP 2005, medan utlandsskulden "försvann" helt 2006 (det vill säga att andra länders skulder till Danmark var större).
Danmark har få statligt ägda företag. Det statliga telebolaget Tele Danmark (nu TDC) privatiserades 1998. Den danska staten sålde 2005 en fjärdedel av Post Danmark och 2008 gick Post Danmark samman med den svenska posten med den svenska staten som huvudägare.
Hjälpreda till jämförelse mellan Tjeckiska republiken och Danmark
Namn:
Ta reda på svaren på frågorna (börja med det ena landet och fortsätt sedan med den andra):
1. Vilken BNP har Tjecken (T.)?
2. Vilken BNP har Danmark (D.)?
3. Vilka näringar dominerar i T.?
4. Vilka näringar dominerar i D.?
5. Vilken sektor är den största delen av BNP:en i T.?
6. Vilken sektor är den största delen av BNP: en i D?
7. Hur stor stadsskuld har T.?
8. Hur stor stadsskuld har D.?
9. Hur mycket direktinvesteringar från utlandet (dvs pengar som kommer från andra länder och som investeras i landet) får T?
10. Hur mycket direktinvesteringar får D.?
Frågor till texterna:
1. Hur mår T. Ekonomi i dag?
2. Vilka varor är det man exporterar mycket ut av i T.?
3. Vad är det som gör D. Till ett så framgångsrikt land ekonomiskt?
4. Hur mår D. Ekonomi i dag?
Jämförelse:
1. Vilket land mår bäst ekonomiskt i dag?
2. Vad är det för skillnader på hur T. Tjänar sina pengar och hur D. Tjänar sina pengar?
3. Finns det några historiska skillnader mellan T. Och D. Ekonomier? På vilket sätt kan de bidra till hur ekonomin ser ut i dag?
4. Ge förslag på hur T. Skulle kunna göra för att öka sin BNP.
5. Egna tankar om skillnaderna mellan ländernas ekonomier:
Lycka till!!!
Inlämning 19:e oktober
Jätte bra att du klarade provet i samhällsekonomi! Nu ska du få en ny utmaning att lösa. I denna uppgift kommer ni att kunna även kunna få VG och MVG. Jag vet att den är ganska svår vilket gör att jag blir mycket imponerad av er som klarar av den.
Ni har två och en halv lektioner på er att göra klart uppgiften dvs måndag, onsdag och halva måndagens lektioner. Arbetet ska vara ca. en sida dataskriven när den är klar. Om ni inte hinner skriva på datorn är det okej det med.
Tänk på att utnyttja tiden väl…
I uppgiften ska ni svara på frågan:
Varför Danmark har högre BNP än vad Tjeckien har?
I texterna nedan hittar ni en hel del fakta som ni kommer att han använding av men det kan även bli aktuellt för er att hitta egen fakta. Om ni går in på landguiden.se och klickar på demo vertion kommer ni få upp en massa fakta om de bägge länderna. Där kan ni även gå in och göra direkta jämförelser mellan länderna.
För G ska ni göra en enkel jämförelse där ni tar upp de tydligaste anledningarna till skillanden i BNP.
För VG ska ni fördjupa er analys och och inte enbart tittar på de mest uppenbara ekonomsika orsakerna utan ni har då även tittat på de historiska orsakerna, naturtillgångar, politik, m.m. Ni diskuterar då hur dessa faktorer har påverkat landets ekonomier i olika rikningar.
För MVG krävs förutom VG kriteriet även att ni tittar på vad skillnaderna i ekonomin leder till för alla de som bor i landet samt funderar på hur landet på bästa sätt bör göra för att öka sina BNP:er ytterligare.
Fakta Tjeckiska republiken
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor och tjänster; om det råder överskott i bytesbalansen är exporten av varor och tjänster större än importen. Om det däremot råder underskott är importen av varor och tjänster större än exporten
Tjeckien är ett av de länder i det forna östblocket som klarade övergången från plan- till marknadsekonomi snabbast och smidigast. Utgångsläget var relativt gott; Tjeckoslovakien var under mellankrigstiden en av världens mest avancerade ekonomier. Kommuniståren försämrade läget. Vid tiden för sammetsrevolutionen hade landet en överdimensionerad och energiintensiv tung industri och en eftersatt tjänstesektor. Men det fanns ett arv att bygga på. Privatiseringar inleddes tidigt där medborgarna till förmånliga villkor erbjöds att få del i försäljningen av statliga företag. Utländska investeringar strömmade till och industrin lyckades till stor del öka sin produktivitet och anpassa sig till den västeuropeiska exportmarknaden.
Bakslag har förekommit på vägen. I slutet av 1990-talet bidrog fallande export till valutakris och bankkris. Efter några års lågkonjunktur vände ekonomin upp igen vid millennieskiftet.
År 2005 beräknades endast 15 procent av ekonomin vara kvar i statlig ägo, då kvarvarande delar av bland annat telebolaget Cesky Telecom och oljebolaget Unipetrol sålts. I början av 2009 presenterade regeringen planer på att också sälja flygbolaget Czech Airlines. Staten planerade dock att behålla sin majoritetsandel i det lönsamma elbolaget CEZ.
2008 hade landet den kanske stabilaste ekonomin i Centraleuropa. Tjeckien hade då ett årtionde av stark tillväxt bakom sig, baserad på stor export till EU och omfattande utländska och inhemska investeringar. Samtidigt drogs staten fortfarande med stora underskott. Under året började ändringar i skattesystemet och sociallagstiftningen träda i kraft. Så kallad platt skatt infördes, där alla betalar samma inkomstskatt, och bolagsskatten sänktes. Sociala förmåner stramades åt.
Mot slutet av 2008 stod det klart att den globala finanskrisen, tillsammans med lågkonjunkturen, skulle drabba även Tjeckien. Industriproduktionen föll kraftigt, inte minst fordonstillverkningen som stod för nära 10 procent av BNP. Nästan alla bilar exporteras till Västeuropa, där nybilsförsäljningen störtdök i slutet av året. Biltillverkare med Volkswagenägda Skoda i täten varslade anställda och drog ned på produktionen.
Industrin svarade fortfarande för nära 40 procent av BNP, även om den tappat i betydelse sedan 1990. Jordbruket, som även tidigare haft en blygsam roll, hade gått tillbaka ytterligare. Samtidigt hade tjänstesektorn blivit allt viktigare. Det råder dock stora regionala skillnader. I och omkring Prag är ekonomin stark. Nära de tyska och österrikiska gränserna har också nya jobb skapats både inom industrin och tjänstesektorn. Samtidigt hade de norra delarna av landet, där kol- och stålindustrin dominerade, drabbats hårt av nedläggningar.
Efter flera år av tillväxt på 5–6 procent dämpades takten något till drygt 4 procent 2008. Prognosmakare spådde negativ tillväxt 2009, i krisens spår. Inflationen på drygt 6 procent 2008 väntades mer än halveras.
Inbromsningen i ekonomin bidrog till att budgetunderskottet riskerade att fortsätta att överstiga 3 procent av BNP, vilket strider mot de krav som ställs på länder som vill ansluta sig till euron. Tjeckien har som målsättning att gå med i EUs valutaunion, men inget datum hade satts som mål i början av 2009.
Under kommunisttiden handlade Tjeckoslovakien nästan uteslutande med östblocket. Tjeckien var dock ett av de länder som snabbast lyckades att ställa om sin handel till nya västliga marknader. Tyskland blev snabbt landets främsta handelspartner; hela EU stod 2007 för 85 procent av handeln.
Landet hade länge betydande underskott i både handels- och bytesbalanserna. Men god tillväxt i exporten av bilar och maskiner bidrog till att exporten 2007 var större än importen.
Fakta Danmark
Ekonomi
skillnaden mellan ett lands export och import av varor; om det råder överskott i handelsbalansen är exporten större än importen. Om det däremot råder underskott är importen större än exporten
Danmark är ett av världens rikaste länder mätt i bruttonationalprodukt (BNP) per invånare. Av EU-länderna är Danmark näst rikast efter Luxemburg. BNP-tillväxten är stadig, inflationen förhållandevis låg och arbetslösheten liten.
Ekonomin domineras av privata och offentliga tjänster. Därefter kommer en modern och väl utbyggd industri. Den traditionella huvudnäringen jordbruket bidrar numera bara med någon procent av BNP.
Eftersom den danska hemmamarknaden är liten och landet saknar de flesta råvaror som industrin behöver är ekonomin i hög grad baserad på utrikeshandel, välutbildad arbetskraft och effektiv infrastruktur.
Efter 1970-talets ogynnsamma ekonomiska utveckling vände den borgerliga regeringen under Poul Schlüter 1982–1993 konjunkturen med hjälp av en god internationell konjunktur och en stram finans- och penningpolitik. Värdet på den danska kronan knöts till den stabila tyska D-marken, inkomst- och bolagsskatterna sänktes och statens utgifter minskades. Produktionen och exporten växte, inflationen sjönk och kronans värde steg. Sedan 1987 har Danmark haft en positiv handelsbalans.
När den socialdemokratiskt ledda regeringen under Poul Nyrup Rasmussen tillträdde 1993 var arbetslösheten fortfarande hög. Till en början stimulerade regeringen den offentliga och den privata konsumtionen men fortsatte sedan att föra en stram ekonomisk politik.
Tillväxten i den danska ekonomin uppgick 1993–2001 till nära 3 procent om året samtidigt som arbetslösheten sjönk. Därefter minskade, liksom i övriga EU, tillväxttakten. 2002-2004 låg den på drygt en procent för att sedan öka till 3 procent 2005-2006 och 2 procent 2007. Den internationella finanskrisen fick följder även för Danmark, och ekonomin gick in i recession i slutet av 2008. Sista kvartalet minskade BNP med 3,9 procent. Ekonomins nedgång förvärrades under 2009. Andra kvartalet visade BNP ett minus på 7,2 procent.
Både stats- och utlandsskulden har sjunkit avsevärt, bland annat tack vare ökade inkomster från oljeutvinning (se Naturtillgångar och energi). Statsskulden kunde minskas från 50 procent av BNP 2003 till 27 procent av BNP 2005, medan utlandsskulden "försvann" helt 2006 (det vill säga att andra länders skulder till Danmark var större).
Danmark har få statligt ägda företag. Det statliga telebolaget Tele Danmark (nu TDC) privatiserades 1998. Den danska staten sålde 2005 en fjärdedel av Post Danmark och 2008 gick Post Danmark samman med den svenska posten med den svenska staten som huvudägare.
Hjälpreda till jämförelse mellan Tjeckiska republiken och Danmark
Namn:
Ta reda på svaren på frågorna (börja med det ena landet och fortsätt sedan med den andra):
1. Vilken BNP har Tjecken (T.)?
2. Vilken BNP har Danmark (D.)?
3. Vilka näringar dominerar i T.?
4. Vilka näringar dominerar i D.?
5. Vilken sektor är den största delen av BNP:en i T.?
6. Vilken sektor är den största delen av BNP: en i D?
7. Hur stor stadsskuld har T.?
8. Hur stor stadsskuld har D.?
9. Hur mycket direktinvesteringar från utlandet (dvs pengar som kommer från andra länder och som investeras i landet) får T?
10. Hur mycket direktinvesteringar får D.?
Frågor till texterna:
1. Hur mår T. Ekonomi i dag?
2. Vilka varor är det man exporterar mycket ut av i T.?
3. Vad är det som gör D. Till ett så framgångsrikt land ekonomiskt?
4. Hur mår D. Ekonomi i dag?
Jämförelse:
1. Vilket land mår bäst ekonomiskt i dag?
2. Vad är det för skillnader på hur T. Tjänar sina pengar och hur D. Tjänar sina pengar?
3. Finns det några historiska skillnader mellan T. Och D. Ekonomier? På vilket sätt kan de bidra till hur ekonomin ser ut i dag?
4. Ge förslag på hur T. Skulle kunna göra för att öka sin BNP.
5. Egna tankar om skillnaderna mellan ländernas ekonomier:
Lycka till!!!
Inlämning 19:e oktober
Ekonomi brochyr
Dess värre klarade du inte provet i onsdags. Det är dock inga problem med det, det innebär bara att du behöver träna lite mer.
Därför ska du göra en broschyr som riktar sig till sexorna på skolan om samhällsekonomi.
I denna broschyr måste det framgå på ett så pedagogiskt och intresseväckande sätt som möjligt vad följande saker är för något:
· BNP
· Inflation
· Utbud och efterfråga
· Valuta
· Konjunktur
· Arbetsmarknad
· Ekonomsikt kretslopp
Tänk på att använde er ut av ett språk som en elva åring förstår. Ni har möjlighet att arbeta två och två om ni vill.
Ni kommer att ha måndagens och onsdagens lektion på er (omprovet blir när jag kommer tillbaks nästa måndag).
Material:
· Ett vitt A4 som ni viker ihop till en broschyr.
· Fakta häftet
· Färgpennor.
Därför ska du göra en broschyr som riktar sig till sexorna på skolan om samhällsekonomi.
I denna broschyr måste det framgå på ett så pedagogiskt och intresseväckande sätt som möjligt vad följande saker är för något:
· BNP
· Inflation
· Utbud och efterfråga
· Valuta
· Konjunktur
· Arbetsmarknad
· Ekonomsikt kretslopp
Tänk på att använde er ut av ett språk som en elva åring förstår. Ni har möjlighet att arbeta två och två om ni vill.
Ni kommer att ha måndagens och onsdagens lektion på er (omprovet blir när jag kommer tillbaks nästa måndag).
Material:
· Ett vitt A4 som ni viker ihop till en broschyr.
· Fakta häftet
· Färgpennor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)