söndag 29 november 2009

9:4 Genus

Hur ska man vara som kvinna? Hur ska man vara som man?

Vilka rättigheter ska kvinnor och män ha? Vilka möjligheter finns det till jämlikhet i vårt samhälle mellan kvinnor och män?

Historia:

1845 infördes fri arvsrätt för män och kvinnor.

1884 blir ogifta kvinnor över 21 år myndiga.

1901 får kvinnor rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid barnafödande.

1919 beslutade riksdagen att man skulle inför kvinnlig rösträtt i Sverige. Det första allmänna valet genomfördes 1921 då några få kvinnor även kom in i riksdagen.

1920 upphörde männen i ett äktenskap att vara sina fruars målsman.

1939 kan inte arbetade kvinnor avskedas p.g.a. giftermål eller havandeskap.

1947 ingick en kvinna för första gången i regeringen. Karin Kock

Det skulle dock dröja många år innan kvinnorna fick samma villkor som männen i praktiken i samhället. Under flera decennier var de enskilda kvinnornas möjligheter få. De självklara livsvalen för kvinnorna var att gifta sig, skaffa barn och ta hand om hemmet.

Kvinnor i politiken ägnade sig i första hand åt typiska kvinnofrågor som röde hem, barn, hälsovård, skolan, m.m.

1965 blir det olagligt med våldtäkt inom äktenskapet.

Det var först under 1970-talet som saker och ting började hända på riktigt.

1971 upphörde sambeskattningen mellan makar. Sambeskattningen hade inneburit att kvinnans och mannens inkomster lades ihop i deklarationen vilket gjorde att större delen ut av kvinnans lön skattades bort. Det var innan 1971 därför inte särskilt lönsamt för frun att arbeta.

1974 infördes fri abort vilket gjorde att kvinnorna kunde välja om de ville bli mammor eller inte. I samma veva kom även p-pillret vilket frigjorde den kvinnliga sexualiteten, kvinnor kunde nu ha sex när de ville utan att behöva bekymra sig för att bli med barn och därmed bli en skamfylld ogift mor. Vilket hade varit vanligt innan.

Staten underlättade under 70-tlaet även för de mödrar som ville arbeta genom att bygga flera dagisplatser.

En konsekvens av denna konkreta frigörelse för kvinnorna var att skilsmässor talen ökade med 200 % mellan 1955 och 1974.

Alla dessa reformer genomfördes i en tid då vi hade en sällan skådad högkonjunktur i Sverige och välfärdssamhället stod på topp. Det fanns jobb, boende och trygghet åt alla.

Under 1970-talet försvann med andra ord de sista formella hindren för kvinnor och män att bli jämlika i samhället. Dock försvinner inte årtusenden av förtryck på några få decennier…

måndag 23 november 2009

Kunskapsmål med momentet klss, kön och etnicitet; 9:4

Under arbetet med det här momentet är målen, d.v.s. det ni ska lära er följande:

· Kunna reflektera över människors livsvillkor och hur dessa skiftar utifrån klass, kön och genus.

· Utveckla kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer.

· Kunna använda olika kunskapskällor samt kunna sammanställa, bearbeta, granska och värdera uppgifter och åsikter från olika typer av källor och opinionsbildare, samt kunna redovisa ett relevant resultat.

Vi kommer att arbeta med detta under genomgångar under lektionerna samt genom en egen genomförd undersökning som ni kommer kunna göra i par eller enskilt.

Fördjupning klasser

Här är fördjupningsuppgiften för er som strävar efter högre betyg. De tre sista frågorna är MVG frågor.

1. Vilken klass tycker du att du har blivit infödd i?

2. I vilken klass skulle du placera följande kändisar och varför?

Homer Simpson
Fredrik Reinfeldt
Ingvar Kamprad
Jan Guillou
Zlatan Ibrahimovic
Anna Anka

3. Vilken klass vill du tillhöra om du får välja och inte enbart tänker på pengarna? Motivera?

4. Vilka problem ser du med det klassamhälle som vi lever i?

5. Kan man göra något åt de problemen?

Klassamhället

Klasser / sociala grupper

I olika perioder i världen har man varit mer eller mindre medveten om samhällsklasserna och de har varit mer eller mindre diskuterade. I Sverige i dag är det inte så vanligt att man diskuterar klasser, ändock finns dom där.
Vem som tillhör vilken klass är inte lätt att säga. För att avgöra klasstillhörighet kan man göra en strikt ekonomisk indelning. Då kallar man det oftare socialgrupper och den som tjänar X antal tusen per år tillhör den socialgruppen och den som tjänar XX mycket tillhör den socialgruppen. När man pratar om klass menar man ofta ett vidare begrepp som menar att det inte enbart är hur mycket pengar man tjänar som avgör vilken klass man tillhör utan att större delen av hur man är, vad man tycker om att göra på fritiden och vilken tidning man läser på morgonen avgörs av vilken klass du tillhör.

Den indelning som följer här nere bygger på det vidare klassbegreppet. Detta är dock enbart grova generaliseringar. I verkligheten är det ofta svårare att avgöra vem som tillhör vilken klass och på vilket sätt detta visar sig.

Överklassen/ socialgrupp 1:

Den rikaste tiondelen i vårt samhälle. Förr i tiden var detta adeln som hade i princip all makt i samhället och som styrde över alla ekonomiska tillgångar. I dag har överklassen fått lämna ifrån sig sin politiska makt i samhället men den har i stor utsträckning behållit sin ekonomiska makt. Det är överklassen som äger och styr över de stora svenska företagen. Överklassen i dag behöver inte nödvändigtvis komma från adliga familjer utan man kan även komma från rika handelsfamiljer som ägt företag i många generationer.

Överklassen brukar inte tycka om att skryta om sina tillgångar utan man kör gamla bilar och man köper kläder av mycket god kvalité som man använder till de går sönder (Barbour är ett klassiskt överklass märke). Sin hem har man ofta översvällande med porträtt av sina förfäder och antikviteter.

Mycket finkultur konsumeras av tradition av överklassen. Man går och tittar på opera, lyssnar på klassiks musik och går på konstgallerior.

Överklassen håller sig mycket för sig själva och tyr sig till varandra vilket gör att den ofta inte syns och hörs särskilt mycket. Ofta bor de i samma rika områden i storstäderna. Det finns även en hel del adelsfamiljer som fortfarande bor i slott i södra Sverige.

Utbildningen är mycket viktig för överklassen. I Sverige finns det ett fåtal överklass privatskolor som t.ex. Lundsbergs internat där de flesta elever har sina förfäders porträtt upphängda på väggarna. Alla inom överklassen måste läsa på universitetet och då reser man ofta utomlands för att göra det till prestige universiteten i USA eller England, i Sverige fungerar juristprogrammet på Uppsala universitet eller Handelshögskolan i Stockholm relativt väl.

Fritiden ägnas år klassiska överklassporter som segling, tennis och golf.

Medelklassen/ Socialgrupp 2:
Detta är den största klassen i Sverige. Ur ett historiskt perspektiv är det den ”nyaste” klassen. Av tradition var det handelsmännen inne i städerna som man sade tillhörde medelklassen. Allt eftersom folk i allmänhet har fått det bättre, fler har haft råd att gå på universitet och fler arbete har blivit mer välbetalda har även medelklassen växt.

Det är svårt att prata om medelklassen som en och samma grupp utan det är lättare att dela upp den i tre delar. Överklassen är rika men tillhör inte överklassen eftersom de inte kan de kulturella koderna för att tillhöra dem. Den rika medelklassen köper en Ferrari och skryter med den och åker på schoping resor till New York för att köpa de senaste lyxmärkerna. Den undre medelklassen har det många gånger svårt ekonomsikt men har ett kulturellt kapital, de har lästa på universitet och läser Dagens Nyheter på morgonen.

Medelklassen ärver ofta sitt eget boende i form av en villa eller bostadsrätt.

Kulturellt är det medelklassen som bestämmer i Sverige. Det är medelklassen som skriver böckerna vi läser, det är de som är journalister och skriver i alla tidningar vi läser och det är medelklassen som jobbar med TV.

Utbildning är viktigt i större delen av medelklassen, man försöker uppmuntra sina barn att studera vidare efter gymnasiet. Sedan finns även en grupp i medelklassen som är ”sin egen lyckas smed” och ofta kommit upp sig här i världen genom egna företag, i den gruppen brukar inte utbildning vara lika viktigt.

Arbetarklassen/Socialgrupp 3:

Förr i tiden motsvarade arbetarklassen den absolut större delen av befolkningen. I dag kan man säga att arbetarklassen är den näst största klassen.

Arbetarklassen äger oftast inte sin egen bostad utan bor i hyresrätter. Liksom överklassen så bor arbetarklassen ofta i samma områden i Stockholmsområdet.

Liksom medelklassen så finns det en arbetarklass som har det bättre och en del som har det sämre.

I denna klass är inte utbildning alls lika viktigt. Barn uppfostras i en miljö där man inte uppmuntrar barnen till högre studier eftersom föräldrarna har klarat sig bra utan att studera vidare i världen.

Det är denna grupp som har minst att säga till om i samhället eftersom den varken har den politiska eller ekonomiska makten. Det är sällan man bjuder in arbetare som får komma till en TV studie och berätta om vad de tycker och tänker.

Det är även denna grupp som har de sämsta hälsotalen i samhället. En arbetare har mycket större procentuell risk att drabbas av både psykiska och fysiska sjukdomar. Det är ofta arbetarklassen som drabbas väldigt hårt av arbetslöshet under en lågkonjunktur.

Kultur är av tradition inte så viktig inom arbetarklassen. I stället tillbringar man fritiden genom att t.ex. spela fotboll, en sport som fortfarande är billig att utöva.

Av tradition har mycket av den bästa musiken kommit från arbetarklassen. De stora rockgrupperna som Beatles och Rolling Stones kommer från arbetarområden i England. På senare år har HipHopen framför allt kommit fram från arbetarområdena, från börja i USA (Grandmaster flach) och har senare spridit sig över världen och blivit en röst för de socialt utsatta (Latin Kings t.ex. i Sverige).

Klasslösa/ socialgrupp 4:
Hit hör alla de som är socialt utslagna som hemlösa, narkomaner, gravt psykiskt sjuka, alkoholister… För femton år sedan fanns det knappt några av denna grupp i Sverige. På 80-talet i Stockholm såg man varken uteliggare eller tiggare. I dag uppskattar man att det finns ca. 5000 hemlösa bara i Stockholm.

Social reproduktion:
De flesta människor dör i den klass man är född in i.
Många gör dock även en s.k. klassresa antingen uppåt eller nedåt. Många är historierna om pojken som föddes i ett arbetarhem utan böcker som växte upp och blev professor eller den övre medelklass tjejen som inte orkade leva upp till medelklass idealen och kom att tillhöra arbetarklassens ofta mer avslappande ideal.

onsdag 18 november 2009

SO läxa 9:4

TV bingo

Jag heter:

Hitta följande personer i TV och svara på följande:

1. En vit kvinna med mycket makt.

Vad hette hon?

Vart såg du henne/honom?

2. En svart kvinna med mycket makt.

Vad hette hon?

Vart såg du henne/honom?

3. En vit man med mycket makt.

Vad hette han?

Vart såg du henne/honom?
4. En latinamerikans man med mycket makt i världen

Vad hette han?

Vart såg du henne/honom?

5. En asiatisk kvinna med mycket makt.

Vad hette hon?

Vart såg du henne/honom?

6. Ett par som består ut av en svart och en vit person.

Vad hette dom?

Vart såg du henne/honom?

7. En svensk invandrare med makt.

Vad hette hon/han?

Vart såg du henne/honom?

8. En latinamerikan som har ett mer avancerat arbete.

Vad hette hon?

Vart såg du henne/honom?

9. Två tjocka kvinnor i olika TV serier.

Vad hette dom?

Vart såg du dem?

10. En person från arbetarklassen som berättar vad dom tycker och tänker i en viktig fråga.

Vad hette hon/han?

Vart såg du henne/honom?

11. Ett äktenskap i Sverige där den ena är invandrare och den andra svensk.

Vad hette dom?

Vart såg du henne/honom?

Frågor:

Vilka tre var lättast att hitta?

Varför var det så tror du?

Vilka tre var svårast?


Varför var det så tror du?


Tror du att det skulle göra någon skillnad på vår syn på t.ex. svarta kvinnor om vi såg flera i maktpositioner på t.ex. TV.

Drömmen om det jämlika Sverige

Hej!

Nu har vi kommit igång med ett nytt tema i SO för 9:4 som heter drömmen om det jämliga Sverige. Det handlar om klass, kön och etnicitet.
Vi kommer även att arbeta med olika typer av källor och alla kommer göra en egen undersökning antingen i intervjuv form, enkät eller observationsstudie.

Första uppgiften fick alla i måndags och läxan ska vara klar på måndag.

Kina

På onsdag nästa vecka kommer det bli ett läxförhör om Kina.

onsdag 11 november 2009

Asien i sifror

Hej!

Här är uppgifterna som vi arbetade med i dag onsdag. De ska göras och lämnas in.

Vi/jag heter:

Gå in på gapminder.org.

Klicka sedan på gapminder world som är i det högra fältet.

Bekanta er lite med sidan.

Vi kommer i dag arbeta mycket med rutan längst ned till vänster där det står Size och sedan population, total. Rutan där det står popultaion total kan man trycka på och ändra uppgifter på.

En annan sak man kan göra för att få fram fakta är att längst upp till höger ändra från chart till map. Ni kommer då se en karta över världen i stället.

Ta sedan reda på följande med hjälp av gapminder:

Vilket land i Asien har högst BNP och hur mycket är den på?

Vilket land i Asien har lägst BNP och hur mycket är den på?

Gör en top fem lista över de mest folkrikaste länderna i Asien?

Vilket land har högst barndödlighet på 1000 födda barn?

Hur länge förväntas man leva om man bor i:

Kina:

Afghanistan:

Indien:

Japan:

Iran:

Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för ett lands medellivslängd?

I vilka tre länder har det dött mest människor i jordbävningar sedan 1980?

I vilka tre länder har flest dött i tsunami sedan 1995?


Hur många procent av arbetskraften är kvinnor i:

Kina

Indien

Pakistan

Japan

Qatar

Hur gammal är kvinnorna när de gifter sig för fösta gången i:

Nepal

Japan

Irak

Afganistan

Vilka faktorer (orsaker) tror ni är avgörande för när kvinnor gifter dig för fösta gången i ett land?

Extra uppgift om ni hinner med:

Välj ett land i Aisen, t.ex. Bangaldech och få fram så mycket fakta som möjligt om det med hjälp av mindgap.

söndag 1 november 2009

Mat

http://open2.net/historyandthearts/history/food_int_timeline.html

Cool tidslinje över maten uteckling i främst england.